STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Räntorna gick i mycket sidledes i veckans inledning, medan börserna stod på plus. Dollarn tappade lite mot euron och yenen, inför en vecka med många intressanta hållpunkter.

Den tioåriga statsobligationen i USA var 1 punkt upp på 0,67 procent. Demokraten Nancy Pelosi, representanthusets talman, uttryckte visst hopp om att ett nytt coronastödpaket ska kunna nås med Vita huset. Informella samtal fortsätter att hållas, men det återstår att se om något kan bli klart innan valet.

I helgen avslöjade tidningen New York Times att USA:s president Donald Trump knappt betalat någon inkomstskatt alls under 15 år, vilket Trump själv förnekade. Annars har mycket av diskussionen handlat om den nya HD-domaren, Amy Coney Barret, kan utses innan valet.

Under natten till onsdagen hålls den första (av tre) valdebatten mellan Donald Trump och Joe Biden.

Investerare funderar som bäst på vilka tillgångar som kan gynnas mest beroende på valvinnare i november. Bedömare uppger för Reuters att grovt sett så kan Bidens planer på höjda skatter tynga företagens vinster, men hans politik ge stöd åt infrastrukturprojekt och förnybar energi. En ny Trump-period kan ge mer skattesänkningar och avregleringar som kan gynna energi- och finanssektorerna, men riskera ökade spänningar med Kina.

Nordea skrev i ett marknadsbrev att läget är jämnare än vad som opinionsmätningar visar. En seger för Joe Biden och för Demokraterna i senaten (samtidigt som de behåller representanthuset) kan ge en lite mjukare inställning till EU.

"Biden som president kan leda till en mer stabil global handelsmiljö, vilket skulle stötta en svagare dollar och en uppgång i EUR/USD. Europeiska tillgångar skulle gå bättre än amerikanska. Utsikterna för långräntorna skulle inte ändra betydligt, men ett stort stimulanspaket skulle kunna leda till brantare kurva på kort sikt", skrev Nordea.

De noterade att börserna ofta går sämre inför valet på grund av osäkerheten, men när ett valresultat väl är på plats har det tagit ny fart uppåt. Valresultatet skulle däremot kunna dröja längre denna gång om det blir ifrågasatt av till exempel Donald Trump, och en förlängd osäkerhet kommer tynga såväl ekonomin som finansmarknadernas förtroende.

Tyska räntor var marginellt ned i långa änden vid svensk stängning. Euron hade stärkts till 1:1670 mot dollarn.

ECB-chefen Christine Lagarde upprepade inför EU-parlamentet budskapet från det senaste rådsmötet om att återhämtningen är osäker och ojämn, att de bevakar inkommande data och är redo att agera igen vid behov.

Från ECB-direktionen har det kommit en del spridda signaler på sistone. Fabio Panetta har talat om behovet att hellre göra för mycket än för litet, medan Yves Mersch talat om att riskerna nu lutar lite mindre åt nedsidan.

"Mycket kommer att bero på hur data utvecklas under de kommande 2-3 månaderna. Skillnaderna mellan Panetta och Mersch indikerar att rådet bara är i början av nästa konsensusbyggande process", sade Greg Fuzesi på JP Morgan till Bloomberg News.

Reuters rapporterar, med hänvisning till källor, om ökade spänningar inom ECB-rådet under ett läge där pandemin tycks ta ny fart. En "falang" vill betona nedåtrisker och öppna för mer stimulanser, medan en annan vill minska tillgångsköpen för att har krut kvar om behov uppstår senare.

På fredag kommer preliminär inflation för september, där augustiutfallet visade en negativ prisutveckling för första gången på fyra år, om än på grund av tillfälliga faktorer.

Brittiska räntor steg på måndagen medan pundet stärktes mot såväl dollarn som euron. Förhandlingarna mellan Storbritannien och EU fortsätter denna vecka i Bryssel, och de bör vara klara innan oktober månads utgång om ett avtal ska kunna vara klart till årsskiftet.

EU-diplomater uppgav för Financial Times att det som nu står på spel är huruvida de kan göra tillräckliga framsteg för att rättfärdiga att båda sidor kan gå in i "tunnelförhandlingar", juridiskt finslipande utan insyn.

Silvana Tenreyro, ledamot av BOE:s räntekommitté, sade till Telegraph att diskussionerna om negativa räntor varit "uppmuntrande". Erfarenheterna från euroområdet och Japan visade att det kan sänka företagens lånekostnader och att det inte gör det olönsamt för bankerna att låna ut.

Hon sade också att hon inte väntar sig en V-formad återhämtning på grund av ny smittspridning, stigande arbetslöshet och mycket svaga globala utsikter.

Vicechef Dave Ramsden sade att det är naturligt att noggrannare granska negativa räntor om det finns i verktygslådan, men det betyder inte implementering i närtid.

ING noterade, enligt Dow Jones, att detta är den vecka som det kan komma ett genombrott för att sedan gå in diskussioner om detaljer, men att det är svårt att positionera sig för detta, då restriktionerna breddas i landet och tal om negativa räntor kan "dra undan golvet" från pundet.

Svenska räntor visade små förändringar medan kronan stärktes 10 öre till 9:05 mot dollarn och 7 öre till 10:56 mot euron. En viss del av förra veckans betydande kronförsvagning om 35-40 öre var därmed återhämtad.

Data från SCB visade att detaljhandeln steg med 3,0 procent i årstakt i augusti, under väntade 3,4 procent i Infronts enkät och ned från nedreviderade 3,7 procent i juli (4,8).

SEB noterade att även om utfallet var lite sämre än väntat har detaljhandeln återhämtat sig anmärkningsvärt trots pandemin. Efter att ha minskat 5 procent i mars så har försäljningen av sällanköpsvaror ökat med 1,5-2 procent under fyra månader i rad, innan en nedgång på 1,5 procent i augusti.

Utsikterna för detaljhandelssektorn framöver ser relativt stark ut även om det finns stora skillnader mellan sektorerna, där till exempel kläder är fortsatt svagt.

"Detaljhandeln har varit motståndskraftig när den totala hushållskonsumtionen sjönk mer än 10 procent under våren, och nivån i juli var fortsatt klart under normal nivå trots tre månader av solid återhämtning", skrev SEB.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt