STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är högst otroligt att den kraftiga expansionen av den amerikanska centralbanken Federal Reserves (Feds) balansräkning kommer att resultera i hyperinflation. Detta till skillnad mot vad som historiskt har skett i länder som Venezuela, Zimbabwe och Argentina.

Det skriver Nikolaj Schmidt, ekonom på förvaltningsbolaget T. Rowe Price, i en analys.

Vad gick då fel i den typ av länder där "pengatryckandet genererade en väldigt hög inflation?".

"Inget av dessa länder har valutor som har ett högt anseende avseende värdebevarande. Dessa länder tenderar också att ha höga inflationsförväntningar", skriver han.

Han pekar därutöver på dåligt skötta offentliga finanser och en låg tilltro till regeringar varpå invånare inte vill placera besparingar i den inhemska valutan.

"Flera av dessa länder har kraftiga restriktioner rörande kapitalutflöden varpå inhemska sparare inte kan få tag på en stabil utländsk valuta för att säkra besparingar. I stället försöker de behålla förmögenhet via varor", fortsätter han med påpekande att en bil inte förlorar användarvärdet på samma sätt som en hög inflation kan äta upp betalningskraften på besparingar i den inhemska valutan.

Hamstringen i dessa länder bidrar till att trycka upp varupriserna, lägger han till.

"Det är högst otroligt att USA skulle följa denna bana. Den dramatiska expansionen av Feds balansräkning är resultatet av en rusning i efterfrågan på starka valutor", skriver han.

En ökning av efterfrågan på dollarlikvider ligger bakom att Fed utökat sin balansräkning. Det är "väldigt annorlunda mot en implosion i penningefterfrågan som leder till hög konsumentprisinflation och säljtryck på valutan", anser Nikolaj Schmidt.

I länder där det finns en tilltro till de inhemska valutorna och att dessa kan bevara köpkraften så imploderar inte efterfrågan på likvider. Det sker då ingen större konsumentprisinflation men däremot medför tryckandet av likvider en tillgångsprisinflation.

Den "snabba återhämtning som setts på amerikanska börsmarknader" är en följd av investerare försöker ombalansera likvider in i mer riskfyllda tillgångar, bedömer ekonomen.

"Högre priser på riskfyllda tillgångar resulterar i lägre finansieringskostnader för bolag och större rikedom för dem som äger finansiella tillgångar", påpekar han med tillägg att detta i sin tur är faktorer som tenderar att öka efterfrågan på varor och investeringar.

Jämfört med i västvärlden är dock sådant som inflationsförväntningar, tilltron till lagar och finanspolitik inte lika stark i många utvecklingsländer.

"Kommer penningefterfrågan därmed bli instabil. Ja, troligen i vissa av dessa länder", bedömer han samtidigt.

Malcolm Svensson Rothmaier +46 8 5191 7918

Nyhetsbyrån Direkt