STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Effekterna av handelskriget börjar nu synas i världsekonomin och enligt nya beräkningar från IMF kan handelskonflikterna komma att kosta världsekonomin 700 miljarder dollar år 2020.

Det sade IMF-chefen Kristalina Georgieva i sitt första tal som ny IMF-chef, där hon beskrev utsikterna och policyprioriteringar för världsekonomin inför IMF:s årsmöte.

"Vi har tidigare talat om faran med handelsdispyter. Nu ser vi att de får effekt. Tillväxten i världshandeln har nästan stannat upp … För världsekonomin innebär de sammantagna effekterna att handelskonflikterna kan innebära en förlust på runt 700 miljarder dollar år 2020, eller runt 0,8 procent av BNP", sade hon.

Hon sade att världsekonomin de senaste åren gått från ett synkroniserat uppsving till en i dag omvänd situation, där 90 procent av världen väntas visa lägre tillväxt 2019.

"Den globala ekonomin befinner sig nu i en synkroniserad nedgång. Den utbredda inbromsningen innebär att tillväxten i år kommer att sjunka till den lägsta sedan början av årtiondet", sade Kristalina Georgieva och tillade att IMF i sin kommande prognos för världsekonomin nästa vecka kommer att skriva ned prognoserna för såväl 2019 som 2020.

Hon sade att det finns många anledningar till att tillväxten försvagas. Det handlar bland annat om brutna leveranskedjor och en "digital Berlinmur", där länder tvingas välja mellan olika teknologisystem.

"Till följd av våra sammanflätade ekonomier kommer snart många fler länder att känna av effekterna av dessa konflikter", sade hon.

Hon uppmanade världens beslutsfattare att bygga ett bättre handelssystem, genom att arbeta tillsammans, nu, för att hitta långsiktiga lösningar. Det handlar om att ta itu med de rättfärdiga krav som finns kring subventioner och intellektuella rättigheter, liksom att låsa upp potentialen för tjänstehandel och e-handel.

Kristalina Georgieva talade också om penningpolitik och finansiella sårbarheter. Centralbanker ska hålla räntorna låga där så är lämpligt, men den långa perioden av låga räntor innebär samtidigt negativa bieffekter och oförutsedda konsekvenser.

"Vår nya analys visar att om en stor nedgång skulle inträffa skulle företagskrediter som riskerar betalningsinställelser att stiga till 19.000 miljarder dollar, eller närmare 40 procent av de totala skulderna i åtta stora ekonomier. Det är högre än nivåerna under finanskrisen", sade hon.

Hon talade också om behovet av att bättre använda finanspolitiken. Penningpolitiken kan inte göra jobbet själv, utan finanspolitiken måste spela en central roll.

"Nu är tiden för länder med budgetutrymme att tillföra - eller vara redo att tillföra - finanspolitisk eldkraft. Dessutom kan låga räntor ge beslutsfattarna mer pengar att spendera", sade hon och tillade att detta råd inte kommer att fungera överallt, då den offentliga skuldsättningen globalt är nära rekordnivåer.

IMF-chefen sade också att vid en oväntad kraftig inbromsning av världsekonomin kan koordinerade finanspolitiska stimulanser komma att krävas.

"Låt mig vara tydlig. Vi är inte där … Men våra analyser visar att förändringar i utgifter är mer effektiva och har multiplikatoreffekter när länder agerar gemensamt", sade Kristalina Georgieva.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt