STOCKHOLM (Direkt) För att lågutbildade utrikes födda ska komma in sysselsättning krävs att man använder sig av alla till buds stående medel - såväl utbildning som subventionerade anställningar, visstidsanställningar och fler enkla jobb med lägre ingångslöner.

Den slutsatsen drar professor Lars Calmfors och fem andra arbetsmarknadsekonomer i boken "Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?" som presenterades på torsdagen.

"Det finns olika metoder för att få fler i arbete, tyvärr har alla begränsade effekter och därför måste vi använda oss av alla till buds stående medel", sade Lars Calmfors vid ett seminarium som IFN arrangerade.

Han sade att svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden handlar dels om teknologisk utveckling, som missgynnat lågutbildade, och dels om en ökad flyktinginvandring.

"Det har ägt rum samtidigt som inte lönestrukturen ändrats. Det är där problematiken ligger. Integrationen i Sverige är inte sämre än i andra länder, men vi har många fler flyktinginvandrare än andra länder", sade han.

Vad gäller utbildning sade Lars Calmfors att resultaten av arbetsmarknadsutbildningar på det stora hela inte varit bra.

"Det är inga jätteeffekter och man kan inte vara säker på att vinsterna täcker kostnaderna för utbildningen", sade han och tillade att behoven av utbildning är mycket större i dag än tidigare.

Subventionerade anställningar verkar vara den mest effektiva metoden för att få in lågutbildade på arbetsmarknaden.

"Men den räcker heller inte till. Ofta har man inte kommit upp i de volymer man velat ha, det kan bero på flera saker. Många företag är dåligt informerade och systemen har varit komplicerade", sade Lars Calmfors.

Visstidsanställningar verkar framför allt ge utrikes födda en fördel som en väg in på arbetsmarknaden.

"Även om de är osäkra anställningar tycks de för utrikes födda vara en språngbräda", sade Lars Calmfors.

Han sade vidare att Sverige i dag har lägst andel lågkvalificerade jobb, arbeten som kräver kompetens/utbildning högst motsvarande grundskola, som städare och tidningsbud, i hela EU. Detta kopplade han till höga lägstalöner i förhållande till andra länder.

Lars Calmfors sade att nya enkla tidsbegränsade jobb, med en lön på 14.000-15.000 kronor, kombinerade med studiestöd skulle kunna vara en metod för att få in fler, även om man inte heller här kan räkna med några väldigt stora effekter.

"Vi tror att vi skulle få in fler på arbetsmarknaden med fler enkla jobb. Jämför man arbetslösa som kommit in på enkla jobb med de som förblivit arbetslösa har det gått betydligt bättre för de som kom in på enkla jobb. Det verkar för många vara en bra väg in", sade han.

Han sade att man dock måste vara försiktig så att man inte sänker lönerna för de som redan i dag har liknande jobb.

"Vi tycker därför att parterna bör försöka definiera nya typer av enklare avlastningsjobb, som handräckningstjänster inom byggsektorn och sjukvårdsbiträden. De ska inte ersätta andra jobb", sade han och tillade att om man gör det på rätt sätt behöver inte andra löner pressas nedåt.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt