STOCKHOLM (Direkt) Torsdagen bjöd på en lång rad centralbanksbesked, och bland dessa var det främst Norges Bank som stod för överraskningen. Dagen bjöd också på positiva konjunktursignaler, men också bekräftelser om fortsatt kräftgång på den svenska bostadsmarknaden.

Data från Valueguard visade att bostadspriserna i Sverige (enligt HOX-index) sjönk 2,9 procent i november jämfört med i oktober. Säsongsrensat sjönk priserna 1,6 procent. För bostadsrätter var prisfallet 3,5 procent i november, orensat, medan villapriserna sjönk 2,5 procent.

Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, skrev dock i ett kundbrev att novemberdata är historia, och att mer aktuella uppgifter är mer uppmuntrande.

"Bostadspriserna har planat ut från mitten av november till första veckan i december enligt veckodata från Booli. Genomsnittliga kvadratmeterpriser har till och med stigit något i såväl Stockholm som i landet som helhet", skrev han.

Andreas Wallström tillade att Nordeas preliminära estimat är att bostadspriserna kommer att vara oförändrade i december jämfört med i november. Decemberstatistiken bygger dock på ett begränsat antal affärer och är därför mindre viktig och tillförlitlig.

SCB rapporterade att arbetslösheten sjönk till 5,8 procent i november, orensat, från 6,3 procent i oktober. Säsongsrensade visade samtidigt en nedgång från 6,7 till 6,4 procent. Det var i båda fallen under SME Direkts konsensusprognoser på 6,0 respektive 6,6 procent.

Knut Hallberg, seniorekonom på Swedbank, konstaterar i ett kundbrev att statistiken var positiv läsning, "inte minst eftersom tillväxten i antalet sysselsatta fortsätter att öka snabbare än tillväxten i arbetskraften".

Svenska statsobligationsräntor steg 1-3 på torsdagen, tioårsräntan upp 3 punkter till 0,73 procent, medan räntegapet mot den tyska motsvarigheten vidgades till 40 punkter (39)

Euron stärktes knappt 3 mot kronan, till 9:96, dollarn försvagades samtidigt knappt 1 öre, till 8:44. TCW-index steg till 133,73 (133,41).

Norges Bank satte tonen för de skandinaviska marknaderna med sin penningpolitiska rapport, där banken signalerade att en första räntehöjning kanske kan komma redan i slutet av nästa år. I föregående prognos, i september, antyddes en första räntehöjning först under sommaren 2019.

Norges Bank konstaterade att inflationen är låg, men en svagare krona än väntat kan bidra till att inflationen stiger snabbare än vad som tidigare antagits. Och allt eftersom kapacitetsutnyttjandet ökar räknar Norges Bank också med att löneökningarna kommer att tillta.

Euron pressades ner närmare 15 öre mot den norska kronan, till drygt 9:71, omedelbart efter beskedet om att Norges Bank höjer räntebanan. Euron återhämtade dock senare delar av försvagningen, vid svensk stängning noterades euro/nok till 9:77

Euron försvagades samtidigt närmare 5 öre mot den svenska kronan, till drygt 9:88, men gav senare upp mer än hela förstärkningen. Riksbanken, med delvis liknande förutsättningar som Norges Bank, har penningpolitiskt möte på tisdag.

Även Schweiz Nationalbank och Bank of England lämnade väntade besked om oförändrad penningpolitisk hållning på torsdagen. Brittisk detaljhandelsdata för november överraskade vidare på uppsidan med en ökning på 1,1 procent jämfört med i oktober (väntat +0,4).

Europeiska statspappersräntor steg något på torsdagen, euron handlades samtidigt starkare mot dollarn, som försvagats på onsdagskvällen när Fedchefen Janet yellen uttryckt osäkerhet om inflationsutsikterna vid presskonferensen efter räntebeskedet.

Det samlade PMI-indexet för euroområdet steg preliminärt till 58,0 i december, från 57,5 i november. Det var den högsta noteringen på 82 månader, och väl över väntade 57,2.

Chris Williamson, chefekonom vid IHS Markit, sade i en kommentar att euroområdets ekonomi ökar tempot ytterligare när året går mot sitt slut, och då avslutar sitt bästa kvartal sedan början av 2011.

"PMI signalerar imponerande 0,8 procents uppgång i BNP under fjärde kvartalet, med accelererande tillväxt i både Tyskland och Frankrike", sade han.

ECB lämnade ett helt väntat räntebesked på torsdagseftermiddagen, som i princip var en upprepning av det budskap som lämnades efter föregående penningpolitiska möte, den 26 oktober.

ECB-chefen Mario Draghi sade vid den efterföljande presskonferensen att indikatorerna signalerar en mycket stark takt i den ekonomiska tillväxten, men det inhemska pristrycket är fortsatt dämpat och det behövs ännu riklig stimulans för att lyfta inflationen. Han sade dock att ECB nu har högre förtroende för inflationsbanan.

ECB:s nya tjänstemannaprognoser visade att BNP-utsikterna har justerats upp tydligt för hela perioden 2017-2019, men beträffande inflationen höjdes endast prognosen för 2018, till 1,4 procent, från 1,2 procent i septemberprognosen. Därefter väntas inflationen stiga till 1,5 procent 2019 och till 1,7 procent 2020.

Euron vände ner något mot dollarn efter ECB-chefens presskonferens, men europeiska statspappersräntor rörde sig inte mycket när Mario Draghi talade.

Amerikanska statspappersräntor sjönk, och dollarn försvagades, efter den svenska marknadens stängning på onsdagen efter att Fedchefen Janet Yellens osäkehet om inflationsutsikterna rest vissa frågetecken om hur mycket Fed kommer att höja styrräntan framöver. USA-räntorna vände dock tillbaka upp på torsdagen.

USA-data på torsdagen visade bland annat att detaljhandelsförsäljningen detaljhandeln ökade 0,8 i november, mer än väntade 0,3 procent. Samtidigt reviderades utfallen för september och oktober uppåt. Antalet nyanmälda arbetslösa sjönk vidare till 225.000 förra vecka, från 236.000 veckan före. Analytiker hade väntat en oförändrad nivå.

USA:s sammanvägda PMI sjönk däremot preliminärt till 53,0 i december, från 54,5 i november. Det var tjänstesektorn som stod för medgången medan index för tillverkningsindustrin stärktes jämfört med föregående månad.

Vid svenska marknadens stängning noterades den amerikanska tioårsräntan till 2,38 procent, oförändrat jämfört med vid samma tid på onsdagen.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt