STOCKHOLM (Direkt) Professor emeritus Lars Calmfors är skeptisk till det förslag om etableringsjobb som arbetsmarknadens parter förhandlat fram. Att etableringsjobben är tidsbegränsade riskerar att göra dem oattraktiva för arbetsgivare. Dessutom skickas räkningen vidare till staten och mycket är fortsatt oklart.

"Jag är tveksam eftersom det inte är permanenta jobb. För att verkligen öka intresset hos arbetsgivare och få volymer tror jag att man måste inrätta permanenta enklare jobb med lägre löner", säger han.

Lars Calmfors förespråkar en modell där det finns jobb med lägre löner, men samtidigt stöd till individer att vidareutbilda sig för att inte fastna där.

Förslaget om etableringsjobb innebär i korthet att de personer som kvalificerar sig, nyanlända och långtidsarbetslösa, kan anställas till en lön för arbetsgivaren om 8.000 kronor i månaden. Den enskildes lön fylls sedan ut med ett bidrag från staten. Man ska kunna ha ett etableringsjobb i två år.

Lars Calmfors påpekar att modellen inte är färdig ännu, parterna förhandlar nu med regeringen, och att mycket fortsatt är oklart.

"Det som är bra är att det blir en låg lönekostnad för arbetsgivarna. Det kan antas leda till att det får en stor omfattning, om man inte komplicerar det med krav på att arbetsgivarna ska stå för utbildning och andra detaljerade krav. Då blir det som andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder - ett lågt intresse från arbetsgivarna", säger han.

Om många skulle komma att omfattas skulle det bli dyrt, eftersom staten ska fylla ut lönen.

"Det var inte så svårt för parterna att komma överens. Arbetsgivarna får en låg lönekostnad och den fackliga sidan får samma disponibelinkomst som vid lägstalön. Som jag förstår det blir det dyrare för staten än nystartsjobben. Om det ändå blir en stor volym kan det bli ganska dyrt", säger Lars Calmfors.

Han är ännu mer skeptisk till allianspartiernas förslag om inträdesjobb, en ny anställningsform för nyanlända och unga där lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön och arbetsgivgiften slopas under maximalt tre år.

"Jag gillar inte lagstiftning. Det tror jag vore väldigt olyckligt. Dessutom är det också temporärt", säger han.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt