Om inga nyheter är goda nyheter så var Konjunkturinstitutets barometer för februari lite upplyftande läsning. Däremot ska erkännas att vi på Placera hade större förhoppningar på februarisiffrorna.

Barometerindikatorn, som är det sammanvägda måttet för hushålls- respektive företagsundersökningen, sjönk från 90,6 till 90,5. Därmed fick vi inte se någon fortsättning på den kraftiga uppgången för indikatorn som noterades i januarimätningen. Den positiva tolkningen får ändå bli att den värsta delen av konjunktursvackan kan vara över. Men det ser fortfarande ut att dröja innan svensk ekonomi vänder upp mer rejält. Barometerindikatorn ligger dessutom fortfarande med bred marginal under det historiska snittet på 100.

Konfidensindikatorn för industrin sjönk 99,2 till 98,4. Vilket fortfarande är en hygglig siffra sett till kärva omständigheter men i de underliggande siffrorna syns ändå vissa varningstecken. Orderingången fortsätter att sjunka på både hemma- och exportmarknaden där den senaste noterar det största tappet i februari. Därmed faller också företagens omdömen gällande storleken på orderstocken. Att industriföretagen hade välfyllda orderböcker efter pandemiåren bidrog till att aktiviteten kunde hållas uppe på en hög nivå under fjolåret men nu ser den extra krockkudden ut att ha tappat lite luft. Till viss del ska det här pareras med planerade prishöjningar, enligt industriföretagen. Så inte säkert att vinsterna tar så mycket stryk om industriföretagen lyckas höja priserna.

I byggsektorn stiger visserligen konfidensindikatorn från 91,3 till 94,7 men vi på Placera lägger det på kontot ”statistisk synvilla”.  Byggandet fortsätter att falla brant och anbudspriserna fortsätter att gå ner. Det är dock en stor skillnad mellan husbyggare som är fortsatt pessimistiska medan anläggningsbyggarna ser betydligt mer optimistiskt på framtiden. Anläggningsbyggarna tror på ökad aktivitet framöver och planerar dessutom att nyanställa. Läget för byggsektorn som helhet måste ändå betraktas som påfallande svagt.

Ljusare ser det ut i detaljhandeln där konfidensindikatorn steg från 96,1 till 96,6 och därmed fortsätter att närma sig det historiska snittet. I dagligvaruhandeln har man redan passerat denna nivå med en indikator på 103,7. Så det är handeln med sällanköpsvaror som fortsätter att ha det trögt. Det är också där man fortsätter att dra ner på personalen. Detaljhandelsföretagen räknar ändå med försäljningen ska stiga under de kommande tre månaderna även om det inte sker i någon våldsam takt. Dessutom fortsätter företagen att höja priserna men den lilla ljuspunkten här är att det ser ut att ske i en något långsammare takt än tidigare.

I tjänstesektorn steg konfidensindikatorn marginellt från 90,2 i januari till 90,4 i februari. Till det mer överraskande hör att det företagen ändå planerar att nyanställa, om än i mycket begränsad omfattning.

I hushållssektorn låg konfidensindikatorn still på 82,7 i februarimätningen. Det utfallet följde dock på en rekordförbättring i januarimätningen så kanske ändå inte så förvånande. Ett skäl kan vara att hushållen ännu inte ser särskilt ljust på inflationen. Hushållens uppfattning är att inflationen i nuläget ligger på 16,0 procent och att den ska ha sjunkit till 6,8 procent om 12 månader. Visserligen en ordentlig nedgång men fortfarande en inflationsnivå som knappast utlöser några glädjeskutt bland hushållen. Det kan väl tilläggas att, den av SCB uppmätta, KPI-inflationen låg på 5,4 procent i årstakt i januari och att Riksbanken räknar med att den genomsnittliga inflationen ska bli 4,4 procent under 2024. Så det är en betydande diskrepans mellan hushåll och Riksbank.

Sammantaget ser det fortsatt surt ut i svensk ekonomi och en mer betydande konjunkturuppgång ser ut att dröja. Det här borde på marginalen öka trycket på Riksbanken att leverera en räntesänkning redan i närtid. Framför allt för att ge stöd till hushållen, och i förlängningen bostadsbyggarna. Det gäller bara att inflationen fortsätter att dämpas och kronan inte försvagas.

På räntemarknaden har man dock numera skjutit fram en ”säker” räntesänkning till junimötet medan en majsänkning bedöms ha en sannolikhet kring 35 - 40 procent.