Det har varit stressiga månader för oss som följer börsen. Kriget i Ukraina och ränteoro har pressat kapitalmarknaderna och vi kommer från en intensiv bokslutsperiod och kliver snart också in i en ännu intensivare Q1-rapportsäsong om ett par veckor.
Ovanpå detta så håller många börsbolag sina årliga bolagsstämmor nu under våren, framför allt i april och maj. Det är oftast också då som bolagen lämnar sina årsredovisningar och fastställer utdelningsförslagen från styrelsen. Här kan man som investerare läsa in sig ännu mer i bolagen och också passa på att besöka stämmorna för att personligen träffa ledning och styrelse för bolaget man är delägare i. Nyttja den möjligheten, det kostar ingenting.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 14 den 4 april
Årsredovisningarna innehåller också väldigt mycket matnyttig information. Förutom VD-ordet så tycker jag själv att marknadsöversikten, genomgången av de olika affärsområdena och de många fotnoterna ofta ger information som inte kan hittas i de löpande delårsrapporterna under året. Och det är ju naturligt att man inte kan få plats med all information i delårsrapporten vilket gör årsredovisningen än mer spännande att läsa för den som vill fördjupa sig i ett bolag.
Finns det något särskilt som man bör sätta större vikt vid? För några år sedan skrev jag en krönika om vilka nyckeltal som jag anser är mest relevanta att snegla på och i årsredovisningstider som dessa så passar det bra att gå igenom några av nyckeltalen igen.
Till att börja med så finns det förstås många olika sätt att analysera företag på och en mängd olika nyckeltal att använda. Vilka nyckeltal som ska beaktas särskilt hänger ihop med vad det är för typ av bolag, i vilken fas bolaget befinner sig i (start-up, förhoppning, utveckling, lansering, tillväxt, mognad, stagnation osv) och i vilken bransch man är verksamt inom. Det finns därför inget ”facit” att luta sig tillbaka mot men det finns däremot ett par nyckeltal som i alla fall kan användas för de allra flesta typer av bolag och branscher och som kan utgöra en bra bas i en bolagsanalys:
1. Omsättningsutvecklingen. Framförallt en bedömning kring den framtida för att kunna göra en rimlig resultatprognos. Här är resultaträkningen fem år bakåt viktig för att bedöma tillväxt och stabilitet i omsättningen men lika viktigt är att bedöma produkternas/tjänsternas framtidsutsikter, trender på marknaden som gynnar/missgynnar dessa, konkurrensbilden, den totala marknadspotentialen osv.
2. Lönsamheten. Enklast är oftast att titta på rörelsemarginalen. För produktsäljande bolag är det också nyttigt att titta på bruttomarginalen, alltså hur stort påslag kunderna betalar till bolaget utöver de direkta inköps- och tillverkningskostnaderna då det visar om bolaget kan ta betalt av kunderna (pricing power). När det gäller lönsamheten är det viktigt att beakta de många justeringar som många bolag vill göra. Är det rimliga justeringar på kostnadssidan? Eller en skönmålning? Exempelvis hade vi en analys på Embellence förra veckan där vi kunde se justeringar på kostnadssidan för vissa engångsposter, men inga justeringar på intäktssidan för till exempel statliga stöd under pandemin osv.
3. Avkastningen på sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital är tillgångarna minus de icke räntebärande skulderna. Den exakta siffran är av mindre intresse så länge avkastningen ligger en bra bit över 10 procent. Ligger man under det så är rörelsen inte särskilt värdeskapande. För banker och andra finansbolag ska man snarare se till avkastningen på det egna kapitalet (ROE).
4. Kassaflödet från den löpande verksamheten. Ett positivt kassaflöde i verksamheten genererar vinster och utdelningar till aktieägarna och möjliggör också för bolaget att betala tillbaka på sina lån. Det gör också förutsättningarna för expansion och förvärv starkare.
5. Skuldsättningen, mätt som nettoskuld. Alltid viktig och bör i sin tur ställas i relation till rörelseresultatet eller det egna kapitalet. En hög skuldsättning begränsar möjligheter till förvärv eller utdelningar samt höjer risken i bolaget.
6. Soliditet, som beräknas genom att dividera det egna kapitalet med tillgångarna. Nyckeltalet anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga hur förmöget företaget är. De tillgångar som inte är finansierade med eget kapital finansieras med lån.
Vad gäller resten av balansräkningen bör man se ett antal år tillbaka och analysera om de olika tillgångs- och skuldposterna som hör till rörelsen är någorlunda stabila jämfört med omsättningen. I samtliga fall bör man beakta både nivån och riktningen på nyckeltalen och även jämföra med konkurrerande bolag i samma bransch. Här kan man hitta viktiga ledtrådar till förändringar i affärsförutsättningarna. Exempelvis kan allt högre lagervärden eller kundfordringsnivåer tyda på att kunderna tvingar bolaget att göra affärer på allt sämre villkor eller att ledningen slarvar med kapitalet. Ett annat exempel är att exceptionellt låga investeringsnivåer idag kan bädda för framtida problem eller utgifter.
För ”problembolag” blir balansräkningen generellt viktigare. Då gäller det att leta efter ”luftposter” som goodwill, skattefordringar, aktiverade utvecklingskostnader och annat som kan vara värt noll i ett bankruttläge. Det blir alltmer aktuellt då vi ser lönsamhetspress som kan ge nedskrivningsbehov samtidigt som det kan tära på kassan. I tuffa tider står balansräkningen mer än vanligt i fokus. Mer om just detta i kommande krönikor.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 14 den 4 april
