Investerarnas humör och inställning till risk brukar beskrivas som två känslomässiga motpoler, girighet och rädsla. På aktiemarknaden finns ett flertal olika indikatorer som försöker fånga in och mäta dessa känslor genom att siffersätta det samlade humöret.
Tre av de vanligast förekommande är VIX, SKEW samt Fear&Greed. Så här fungerar de.
VIX (Cboe Volatility Index)
VIX har blivit något av en mediekändis vilket hör ihop med dess slagkraftiga smeknamn: skräckindexet. Vad VIX visar är investerarnas förväntan på volatiliteten, det vill säga svängningarna, på den amerikanska aktiemarknaden under de kommande 30 dagarna. Ju högre siffra desto mer väntas börsen skaka nästkommande månad.
Det är det breda indexet S&P500 som ligger till grund för VIX och sättet man mäter denna volatilitetsförväntan hos placerarna är genom optionsmarknaden. Volatilitet är en av komponenterna som behövs för att räkna fram ett pris på optioner enligt den vedertagna värderingsmetoden Black&Scholes. De övriga komponenterna i prisekvationen på optioner är ränta, lösenkurs och återstående tid till optionslösen vilket är i praktiken fasta värden och därför kan man ”bakvägen” räkna fram vilken volatilitet som ligger i beräkningen av de dagsaktuella optionspriserna. Det man mäter kallas den implicita volatiliteten, till skillnad mot den faktiska volatiliteten i indexet som man först i efterhand kan fastställa.
För närvarande ligger VIX kring 16 vilket är en ganska låg nivå och strax under snittet hittills i år på 18. Tittar man på en längre historik så är det tydligt att VIX brukar dansa fram och tillbaka mellan 10 och 20 för att vid enstaka perioder av oro göra korta besök upp mot 30-40. Två gånger har indexet på allvar gjort skäl för sitt smeknamn och dragit iväg över 80, under finanskrishösten 2008 och under coronakrisen i mars 2020.
Att använda VIX för att förutse stora börsnedgångar är dock inte helt enkelt. Indexet tenderar att göra många kortvariga utflykter uppåt för att snabbt återgå till viloläge, samt att notera riktigt höga nivåer först när skräcken redan har kopplat sitt hårdaste grepp. Extremhöga värden för VIX är därför snarast ett tecken på att botten på börsen är nära eller redan nådd.
För den som vill spekulera i VIX eller använda indexets negativa korrelation med börsindex som ett portföljskydd finns både terminer och andra börshandlade produkter med VIX som underliggande tillgång.
SKEW
SKEW kan beskrivas som en kusin till VIX. Precis som VIX är det ett index som baseras på optionspriserna för S&P500 men medan VIX hämtar sin information från optioner där lösenkursen ligger nära dagens kurs (at-the-money) så fokuserar SKEW på optioner vars lösenkurs ligger långt ifrån aktuell kursnivå (out-of-the-money). Mer specifikt så ställer SKEW priset på sälj- och köpoptioner mot varandra och mäter huruvida förhållandet är skevt, därav namnet SKEW, mot hur det normalt ser ut.
Poängen med att basera indexet på optioner med lösenpris långt ifrån dagskursen är att försöka fånga hur placerarna ser på risken för extrema händelser som kan sänka börsen, det som brukar kallas svansrisker eller svarta svanar.
SKEW är konstruerat för att ligga mellan 100 och 150 i en normal marknad, där höga värden indikerar förhöjd risk, och ligger nu nära rekordnivåer på strax över 160. Snittet över de senaste trettio åren är omkring 120.
Samtidigt som VIX indikerar en lugn marknad framöver pekar alltså SKEW på en förhöjd risk för en större nedgång. En tolkning av den stora skillnaden på VIX och SKEW är att investerarna visserligen inte har en större nedgång som huvudspår den närmaste tiden, men att de samtidigt är rädda för att den kraftiga börsuppgången vi har i ryggen kan få ett abrupt slut och därför är beredda att betala mer än vanligt för att köpa säljoptioner och försäkra sig mot en eventuell börskrasch.
Det ska sägas att SKEW inte direkt har varit någon perfekt hjälp historiskt när det gäller att se svarta svanar komma flygande. Varken i upptakten till finanskrisen 2008 eller under förra årets coronautlösta börsturbulens i februari och mars stack indexet iväg till alarmerande nivåer.
Fear&Greed
Ytterligare ett index som gör anspråk på att fånga in aktiemarknadens känslor i en siffra är Fear & Greed index som sammanställs av CNN Money. Att indikatorn presenteras grafiskt i form av en nål som går från röd till grön i en hastighetsmätare gör den tacksam att illustrera.
Bakom siffran som visar det samlade investerarhumöret finns en sammanvägning av följande sju indikatorer.
-Kursmomentum. Mätt som S&P 500 jämfört med sitt eget 125-dagars glidande medelvärde.
-Kursstyrka. Mätt som antal aktier som sätter 12-månaders högsta respektive lägsta i New York.
-Kursbredd. Handelsvolymen i aktier som stiger jämfört med motsvarande i aktier som sjunker.
-Put/call-ratio. Volymen av köpoptioner jämfört med säljoptioner.
-Efterfrågan på skräpobligationer. Skillnaden i avkastning på obligationer med kreditbetyg ”investment grade” respektive ”junk bonds”.
-Volatilititen. Mätt som VIX-index.
-Efterfrågan på trygga hamnar. Skillnaden i avkastning på aktier jämfört med obligationer.
Ju mer de enskilda indikatorerna avviker från sitt normala tillstånd desto högre mätvärde på en skala från 0 till 100, där 50 är en neutral nivå. De sju olika parametrarna vägs sedan ihop med lika stor vikt vardera och utgör då det samlade värdet på Fear & Greed.
Ett värde som just nu står på 54, vilket är en neutral nivå med liten dragning mot det giriga. De olika delkomponenterna spretar dock rejält för närvarande med exempelvis låga nivåer på både kursbredd och kursstyrka, medan put/call-ratio och skräpobligationerna flaggar för hög girighet.
Indexet är ganska slagigt och så sent som för en månad sedan var det nere i skräckområdet strax över 20, medan det i början av 2020 nosade på toppnivåer i girighet. Något som med facit i hand visade sig vältajmat då börsen strax därefter tog stryk i takt med att corona blev ett allt allvarligare hot.
Största användarnyttan med Fear & Greed är som ett multiverktyg för att se när antingen paniken eller entusiasmen har gått för långt. När mätaren slår i botten är chansen stor att börshumöret också är nära att göra det och att många aktier då handlas för billigt, medan det finns skäl att bli försiktigare när alla sju delindikatorer signalerar extrem girighet.
Sammanfattningsvis är det inte att rekommendera att använda någon av de tre indikatorerna som ensamt beslutsunderlag för aktieinvesteringar. Däremot är alla tre klart intressanta att ha med på radarn eftersom de säger en hel del om riskaptiten på börsen när de når eller närmar sig ytterligheter. Inte minst kan det faktum att VIX brukar toppa och Fear & Greed slå i botten när det är som allra mörkast på börsen vara något att hålla i handen för den som vill gå mot strömmen nästa gång börsen klappar ihop.
