Den svenska BNP-tillväxten var bättre än väntat under årets första kvartal. Förvånande nog växte BNP med 0,1 procent mellan fjärde kvartalet i fjol och första kvartalet i år. Visserligen en måttlig tillväxttakt men ändå klart över förväntningarna om en nedgång med 0,7 procent, och bättre än den preliminära siffran på -0,3 procent.

Dessutom en klart mycket bättre utveckling än vad som rapporterats från stora delar av den övriga världen. Som en jämförelse rapporterade Italien sin BNP-tillväxt under första kvartalet ungefär samtidigt med Sverige och här var nedgången hela 5,3 procent.

Det svenska utfallet för årets första kvartal ligger ändå lite i linje med vad som kunna utläsas i diverse indikatorer. Ångan i näringslivet hölls uppe rätt väl till mitten av mars när de större negativa effekterna började synas. Dessutom hjälptes detaljhandelssiffrorna upp av ett visst hamstingsbeteende.

Ändå är förstås tillväxtsiffrorna för det första kvartalet inget särskilt att yvas över, framför allt vid en närmare titt på hur de underliggande siffrorna ser ut.

Hushållens konsumtion drog ner tillväxten med 0,8 procentenheter, trots hamstringen. Så hushållen reagerade ändå rätt tidigt på corona-krisen genom att snåla på utgifterna.

Offentlig konsumtion drog ner tillväxten med 0,1 procentenheter men här kan vi säkert räkna med högre siffror framöver.

Bruttoinvesteringarna bidrog till nedgången med måttliga 0,2 procentenheter och det är trots allt en liten överraskning att företagen inte drog ännu snabbare i nödbromsen eftersom corona-varningarna dugga ganska tätt redan innan Sverige drabbades mer direkt.

Det som lyfter BNP-siffran för årets första kvartal är i sin tur utrikeshandeln. Exporten steg 3,4 procent, medan importen sjönk med 0,2 procent. Nettobidraget från handelsnettot blev därmed hela 1,7 procentenheter.

Vi får däremot räkna med dystrare tillväxtsiffror framöver. Torsdagens konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet var i det sammanhanget tämligen dyster läsning. Visserligen steg barometerindikatorn en aning men det berodde framför allt på att mer framåtblickande indikatorer steg från de mycket dystra aprilsiffrorna. Något som var väntat nu när ekonomier världen över börjat öppna upp.

Tittar man däremot på utfallen för maj så var det närmast genomgående betydligt dystrare siffror än i aprilmätningen.

På marknaden tycks man däremot ta mer fasta på att BNP-utvecklingen i Sverige är betydligt bättre än i omvärlden under årets första kvartal. Det har framför allt bidragit till att kronan fortsätter att stärkas. Nu kostar en amerikansk dollar 9,47 kronor medan en euro sjunkit till 10,51.

När den svenska börsen bottnade den 23 mars var motsvarande nivåer 10,44 respektive 11,17 kronor. Så kronförstärkningen har varit både snabb och kraftig, och om resan uppåt fortsätter kan det förstås på sikt bli ett mindre problem för den svenska återhämtningen.