Vätgas- och bränslecellaktierna har haft en strålande utveckling på börserna under det senaste året.  

Både Kina och Japan investerar stora summor i ny infrastruktur för att det ska gå att tanka vätgas. Vätgas som tillverkas med hjälp av förnyelsebar energi är helt klimatneutral.

Idag tillverkas dock merparten av vätgasen via kol och naturgas.

Ett bolag som drar nytta av utvecklingen är norska Nel.  De levererar lösningar för produktion, lagring och distribution av vätgas från förnybar energi.

Kunderna finns inom energi-, gas- och industrisektorn. En stor del av Nels produkter används till elbilar.

Tillväxten är snabb. 2016 låg omsättningen på 114,5 miljoner norska kronor. Förra året hade den mer än tredubblats till 489 miljoner norska kronor.

Under samma tid har aktien gått upp 174 procent.

Det som framför allt talar för Nel är en framtida stor utbyggnad av tankställen för vätgas.

Ett bakslag skedde i slutet av maj då ett vätgastankställe vid Oslo exploderade. Samma dag som explosionen skedde rasade Nels aktie med 30 procent.

Vad som orsakade olyckan är än så länge oklart. Nels vd har dock gått ut och sagt att det inte är deras teknik som ligger bakom explosionen. Nel har reserverat 35 miljoner norska kronor för kostnader relaterade till olyckan.

Aktien har inte återhämtat sig från fallet. Trots det värderar börsen aktien sexton gånger den förväntade omsättningen 2019. Marknadsvärdet uppgår till motsvarande 9,5 miljarder svenska kronor.  

I rapporten för det andra kvartalet meddelade Nel att de ska öka produktionskapaciteten genom en ny fabrik i Herøya som ska öka kapaciteten till över 1 gigawatt per år.

Nel beräknas visa svarta siffror först 2021. Fyra analytiker följer aktien och samtliga sätter köp. Den genomsnittliga riktkursen är 9,74 norska kronor. Det skulle innebära en uppsida på 35 procent från nuvarande nivå.

Problemet med elfordon är batteriets begränsningar i form av vikt, laddtid och reslängd. Dessa problem blir ännu tydligare när det gäller tunga transporter och transporter till havs.

En möjlig teknik för att komma runt detta är fartyg och lastbilar som drivs av bränsleceller och vätgas. Beroende på hur vätgasen produceras går det då att få helt koldioxidneutrala transporter.

Ett svenskt bolag inom bränslecellsektorn är Göteborgsbaserade Powercell Sweden. Powercell sysslar med bränslecellsproduktion. Tekniken består av modulsystemet av bränslecellsplattformar som drivs av vätgas. Huvudkontoret ligger i Göteborg.

Under det andra kvartalet slöt Powercell ett stort avtal med världens största fordonsunderleverantör tyska Robert Bosch.

Avtalet innebär att Bosch och Powercell tecknat ett avtal om utveckling, produktion och försäljning av Powercells PowerCell S3 för fordonsbranschen.

Utvecklingen ska ske gemensamt och ger Bosch licens att exklusiv tillverka och sälja den nya och förbättrade PowerCell S3 för användning i personbilar, lastbilar och bussar. För det betalar Bosch 50 miljoner euro.

"Avtalet med Bosch är naturligtvis helt avgörande för vårt andra kvartal men ökande försäljning och en gynnsam produktmix gör att även det underliggande resultatet utvecklas i rätt riktning", skriver Per Wassén i vd-ordet.

För det andra kvartalet redovisade Powercell ett rörelseresultat på -16,7 miljoner.

Omsättningen uppgick till 15,5 miljoner kronor. För helåret spås en omsättning på cirka 80 miljoner kronor. För 2020 spås enligt Factset en omsättning på 180 miljoner kronor för och 2021 landar den på 470 miljoner.

Planen är att Powercell ska byta från listan First North till Stockholmsbörsens huvudlista under de kommande månaderna.

Aktien är upp drygt 150 procent på ett år. Bolagets största ägare är Mohammed Al Amoudi med 11,3 procent av aktierna. Powercell värderas till 4,5 miljarder kronor.

Aktien bevakas av en analytiker från Pareto. Han har valt att sätta köp på aktien med riktkurs 95 kronor.

Det största noterade bränslecellbolaget är kanadensiska Ballard Power.  Ballard Power har bland annat vunnit ett uppdrag att leverera 600 bussar drivna av bränsleceller från EU. Bussarna ska rulla i europeisk stadstrafik.

Förra året köpte kinesiska motorföretaget Weichai Power in sig i bolaget och är nu största ägare med 20 procent av aktierna.

Långt över hälften av omsättningen genereras också i Kina. Positivt med Ballard är att den kinesiska regeringen väljer att satsa hårt på just bränsleceller.

Första halvåret har dock inte övertygat. Omsättningen backade med 15 procent under årets första sex månader.

För helåret spår marknaden dock att omsättningen kommer att vara oförändrad på 96 miljoner kanadadollar och att omsättningen ska öka till 134 miljoner dollar under 2020.

Någon vinst räknar analytikerna dock inte med under de kommande tre åren.

Aktien är upp 21 procent under det senaste året.

De som kommit längst inom bränslecellsteknik när det gäller fordon är japanska Toyta som släppt bilen Mirai. Än så länge är produktionen liten. Totalt har cirka 10 000 bilar sålts globalt.

De tyska biltillverkarna Volkswagen och BMW har valt att avvakta och se hur tekniken utvecklas innan de vågar satsa. Daimler däremot har en bränslecellbil på gång i modellen Mercedes GLC F-Cell. Det är dock oklart när den kommer ut på marknaden.