Börsen säger ja, makro säger nej

Krönika Över tid så är sambandet mellan konjunktur och börs tydligt, om än med viss förskjutning. Men det vi ser nu är ovanligt, med riktigt dåligt makro å ena sidan och en stark börs å den andra. Frågan är vad för pusselbit som krävs för att få siffrorna att gå ihop.

En av de främsta företrädarna för ”köp-och-behåll” filosofin är Whartonprofessorn Jeremy Siegel som 1994 skrev boken ”Stocks for the long run”. I den analyseras bland annat sambandet mellan konjunktur och börs. Och historiska data visar att börsen historiskt sett varit en bra konjunkturindikator.

Av de 47 recessioner som USA gått igenom sedan 1802 har 43 av dem föregåtts av en börsnedgång på 10 procent eller mer. Det är ett klassiskt mönster och tumregeln är att börsen ligger ett halvår före konjunkturen med ett genomsnitt på 5,7 månader, men också så långa perioder som 12 månader. Så strax före en botten i konjunkturen brukar börsen stiga och vice versa, vilket är naturligt givet börsens framåtblickande natur.

Men det finns alltid undantag. Vid recessionerna 1980 och 1990 så fick vi ingen ”förvarning” av börsen som var stark hela vägen till att recessionen slog till. Och kanske är det undantagen som känns mest relevanta just nu? För det vi ser nu är en börs som stiger samtidigt som konjunkturindikatorerna går åt motsatt håll, åtminstone i Europa. Hittills i år så har Stockholmsbörsen stigit med drygt 15 procent (OMXSPI).

Samma mönster ser vi i till exempel tyska DAX och amerikanska Dow Jones som stigit med 13 respektive 9 procent under samma period. Men glädjeyran på börsen har inte någon direkt motsvarighet i den statistik vi ser då det är en blandad bild som vi får av konjunkturdata och problemet är otakt i världsekonomin. I Sverige liksom i övriga Europa ser det svagt ut, men i USA ljusnar det.

Givet svårigheterna ovan så var Siegels slutsats ganska enkel och lite uttjatad: Investera långsiktigt. Med en tillräckligt lång tidshorisont är aktier mindre (!) riskfyllt än obligationer. Under 200-årsperioden 1802-2001 så var den sämsta årsavkastningen -38,6 procent för aktier och -21,9 procent för obligationer. Med tio års horisont har relationen vänt till aktiers fördel med -4,1 respektive -5,4 procent. Och aktier har alltid gett positiv avkastning över en tjugoårsperiod.

Det finns dock kritik mot Siegel, bland annat har Robert Shiller visat att inte ens en 20 årsperiod är riskfri och att aktier som värderas till höga cykliskt justerade p/e-tal ger dålig avkastning även med lång tidshorisont. En annan mer konkret invändning är att få av oss har tid och uthållighet att investera med 20-30 års horisont.

Robert Shiller

Men åter till diskrepansen mellan börs- och konjunkturdata. Hittills i år har den globala avkastningen på aktier varit omkring 10 procent samtidigt som den globala ekonomin presterat sämre än väntat 14 månader i sträck, enligt Pictet Asset Managements månatliga barometer. Handelsbanken spår att konjunkturen försvagas nästa år och Danske Bank menar att den svaga utvecklingen i Tyskland kommer att slå mot svensk tillväxt. I Tyskland sjunker industrins orderingång och konjunkturindikatorer pekar på kontraktion i ekonomin i denna för oss viktiga handelspartnern. Undantaget är USA där det faktiskt ser ganska bra ut. Men räcker det?

Pär Ståhl skrev en intressant kommentar på placera.se där fondförvaltaren C Worldwide visade att avkastningen på europeiska aktier varit urusel där MSCI Europe stigit med 10 procent sedan 2007 samtidigt som MSCI USA ökat med hela 130 procent. Uppenbarligen så finns ändå ett samband mellan ekonomisk tillväxt och börsutveckling på lite längre sikt, och det är väl vad man får ta fasta på, på lång sikt. Men det förklarar ju inte varför vi får så olika signaler från börs och makro just nu.

Den pusselbit som saknas för att få ihop börsens utveckling och ekonomisk fundamenta kan vara centralbankerna. Enligt SEB Nordic Outlook har centralbankerna gjort en ”u-sväng” och tar nu en mjukare linje i räntepolitiken. Detta omslag har ökat riskaptiten och gett nytt bränsle åt börsen. Och oavsett vad man tycker om räntepolitiken så visar ju ändå de senaste årens historia att centralbankernas agerande har stort genomslag på börsen. Så kanske är det så att även denna gång får vi som aktieinvesterare se mer till räntan än makro.

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 22 den 27 maj. Läs mer om Börsveckan.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -