De svenska priserna steg snabbare än väntat i september. Inflationstakten (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, steg till 2,5 procent i september.

Det var något över Riksbankens prognos på 2,4 procent och ännu något över analytikernas konsensusprognos på 2,3 procent.

Än viktigare för synen på när en räntehöjning kan bli aktuell var att KPIF exklusive energipriser steg till 1,6 procent och därmed bröt den, ur Riksbankens perspektiv, väldigt dämpade trend den varit inne i sedan sommaren 2017.

Att KPIF exklusive energi nu stiger betyder att Riksbanken kan checka i den kanske sista boxen gällande villkoren för en räntehöjning, antingen i december eller februari. I och med torsdagens inflationsutfall har sannolikheten för en decemberhöjning verkligen skjutit i höjden.

Det breda inflationsmåttet, KPI, som är det som hushållen egentligen möter i vardagen, steg i september till 2,3 procent.

Nu ligger KPIF över inflationsmålet på 2,0 procent för femte månaden i rad, KPIF exklusive energi stiger, inflationsförväntningarna ligger förankrade kring inflationsmålet och kronan är att betrakta som svag. Att Riksbanken dessutom kommunicerat rätt hårt för en räntehöjning i närtid tillhör väl också boxarna som banken checkat av.

Att kronan stärkts kraftigt efter inflationsbeskedet är ingen direkt hot mot en eventuell räntehöjning eftersom kronan på de här nivåerna fortfarande måste betraktas som undervärderad. En euro kostar, strax efter beskedet, kring 10,42 och en dollar kostar 9,02 kronor. Det började dagen på 10,52 respektive 9,12 kronor.

Det enda som kanske saknas från Riksbankens horisont är att löneökningarna fortfarande är för låga för att säkerställa en inflation kring målet på 2,0 procent på lite längre sikt.

Till inflationsuppgången i september bidrog bland annat stigande priser på kläder och livsmedel och att grönskakspriserna sköt i höjden var kanske inte så förvånade efter sommarens torka och medföljande dåliga skördar.

Riksbanken räknar i sina prognoser med att KPIF-inflationen ska stiga till 2,6 procent i oktober för att dämpas något till 2,4 procent i november medan KPIF exklusive energi stabiliseras kring 1,6 procent. Hamnar inflationsutfallen i detta härad kan vi nog spika en första räntehöjning till december.

Det enda som skulle kunna stoppa en räntehöjning redan i december vore inflationsutfall klart under Riksbankens prognoser eller om den finansiella turbulensen, som vi numera är inne i, skulle fortsätta eller till och med förvärras. Snarare är det så att Riksbanken skulle kunna tidigarelägga en räntehöjning till det penningpolitiska beskedet den 24 oktober, men då krävs att de snabbt börjar kommunicera detta.

Att den globala konjunkturen visar vissa tecken på att svalna av lär inte stoppa Riksbanken för att, i alla fall börja, sätta punkt för den extrema penningpolitik som numera har runt fyra år på nacken.

Det vore verkligen inte galet!