En mycket viktig vattendelare för börserna, inte bara i Europa utan även i övriga delar av världen, blev den första omgången i det franska presidentvalet. När det stod klart att en andra valomgång skulle stå mellan socialliberala och EU-vänliga Emmanuel Macron och Nationella Frontens Marine Le Pen, med den förstnämnda som solklar favorit, tryckte investerarna ivrigt på köpknappen. Genomsnittsbörsen i EMU-området steg med nära 4 procent dagen efter att valresultatet blev känt.

Liknande, om än inte lika kraftiga, reaktioner kunde ses på börser i bland annat Sverige, USA och i flera tillväxtekonomier (Emerging Markets). I det sistnämnda fallet kunde en del av lättnaden dessutom spåras till att det här också betydde att trycket på dollarn lättade när euron stärktes på det franska valresultatet.

Att reaktionen i Europa blev så stark kan också förklaras av en allt starkare, underliggande konjunkturutveckling som investerare tog fasta på när den politiska oron skingrades. Överlag har makrostatstiken för EMU-området överraskat positivt, vilket bland annat syns i Citigroups Economic Surprise Index (ESI), som mäter hur makrodata rullar in i förhållande till analytikernas prognoser. ESI för EMU-området ligger nu runt höga +70 och har legat på den nivån ett tag (se diagram).

Det betyder att en överväldigande del av markodatan lyckats klå förväntningarna. Den ljusare konjunkturbilden var också något som ECB-chefen Mario Draghi tog fasta på i samband med ECB:s senaste penningpolitiska möte. Ändå ligger en första åtstramning av den mycket expansiva penningpolitiken tydligen en bra bit fram i tiden.

Innan det senaste börsrycket hade de flesta av världens börser mest rört sig sidledes eller svagt nedåt under närmare en månad. Överlag höga börsvärderingar, geopolitiska oro och vissa frågetecken kring konjunkturutvecklingen bidrog till försiktiga investerare.

Frågetecknen kring konjunkturutvecklingen rörde främst USA där bland annat hushållen varit försiktigare än väntat och inte konsumerat i den utsträckning som varit väntad. Dessutom har Donald Trump haft svårt att övertyga i sitt presidentskap. De kraftfulla ekonomisk-politiska stimulanser som tidigare utlovats ser ut att dra ut på tiden och bli mindre omfattande än väntat. ESI för USA föll brant i början av maj och har nu parkerat runt -20.

Men samtidigt som den amerikanska börsen bara rört sig svagt uppåt har volatilitesindexet, VIX, sjunkit till rekordlåga nivåer som vi senast såg under 2007 (se diagram).

Det kan tolkas som att investerare ändå har en fortsatt god tillförsikt till aktiemarknaden. Till det kan dessutom en stark rapportperiod för årets första kvartal ha bidragit.

I övrigt ser konjunkturbilden ljusare ut och det är framför allt bredden i uppgången som framhålls som det mest positiva av marknadsanalytikerna.

Den svenska ekonomin sticker ut i sammanhanget med en fortsatt råstark uppgång som nu sannolikt får en extra skjuts av en starkare återhämtning i EMU-området.

Developed Markets

Här dominerar börserna i EMU-länder vinnarlistan. Minskad politisk oro efter det franska presidentvalet, tillsammans med allt mer övertygande konjunktursignaler, ligger bakom uppgångarna. Dessutom har ränteskillnaden mellan Tyskland och mer skakiga länder i EMU-regionen minskat väsentligt vilket är ett tydligt tecken på att investerare ser på den ekonomiska och politiska framtiden med större tillförsikt.

Sverige hänger på EMU-tåget medan den japanska börsens främsta drivkraft är en svagare yen. Råvarutunga ekonomier som Kanada och Australien har det betydligt tyngre medan Storbritannien pressas av oro inför Brexit-förhandlingarna.

Emerging Markets

Minskad politisk oro och goda chanser till fortsatt finansiellt stöd från EU har satt fart på den grekiska börsen men även i övrigt är det mest uppåt på börserna i tillväxtekonomierna. Den genomsnittliga uppgången är hela 3,8 procent sett över den senaste 30-dagarsperioden.

Turkiet och Kina fortsätter att gå starkt och vi ser en liten uppryckning i Brasilien efter en svag period. Tjeckien plågas av politisk instabilitet och lägre metallpriser, på bland annat koppar, drar ner den chilenska börsen. En svagare dollar är goda nyheter för flera av de tillväxtekonomier som har stora lån i dollar.

Frontier Markets

De nya tillväxtekonomierna har gått lite svagare under de senaste 30 dagarna och den genomsnittliga uppgången stannar på 1,0 procent. Spridningen i den här gruppen länder är som vanligt stor. Olje- och andra råvarutunga länder har haft en tuff period till följd av prispressen på många råvaror.

Noterbart är ändå att flera afrikanska börser ändå gått starkt med Nigeria i topp med en uppgång på 16,6 procent i lokal valuta (11,5 procent i svenska kronor). Sett från årsskiftet ligger Argentina i topp med en uppgång på hela 43 procent. Risken är dock betydligt större i dessa länder.  

Läs även Här är månadens vinnarfonder