VALUTA. Det gångna årets kanske största utropstecken var rörelserna på valutamarknaden och det finns goda skäl att tro att det blir lika turbulent under 2017.

Några axplock: En dollar kostade som lägst 7,89 kronor i maj. I december nådde den 9,44 kronor som högst. Samtidigt försvagades euron från 1,16 dollar som högst till 1,04 dollar. Till att börja med var det britternas val att träda ur EU som stärkte dollarn och i nästa steg var det jänkarnas val av Trump till ny president som lyfte den högre.

Trump har lovat infrastrukturinvesteringar och massdeportationer av mexikaner när han kommer till makten. Att ladda på med klassisk keynesianism i ett läge när den amerikanska arbetsmarknaden redan börjar bli stram har fått många förståsigpåare att spå stigande amerikanska löner, stigande inflation och naturligtvis stigande räntor.

Så inför 2017 bedömer vi sannolikheten att dollarn når pari (1 mot 1) mot euron till 60 procent. Det är 14 år sedan det senast hände.

Kronan är fundamentalt undervärderad. Allt annat lika är sannolikheten för en kronförstärkning under 2017 större än 75 procent – på fundamental basis. Problemet är bara att Riksbanken vill att den ska vara undervärderad och det är som bekant svårt att slåss mot centralbanker.

Eftersom sannolikheten för att Ingves ska höja reporäntan under 2017 är försvinnande liten så tar det lik förbaskat emot att spekulera i en starkare krona under nästa år.

RÄNTAN. Den amerikanska tioåriga statsobligationen bottnade på 1,32 procent i somras och har nästan dubblats sedan dess. Sannolikheten att den kliver över 3-procentsstrecket under 2017 är 60 procent.

Även om Riksbanken fortsätter trycka ned kronan så kan marknadsräntor och inte minst bostadsobligationer delvis leva ett eget liv. Sannolikheten för att boräntorna kommer att vara högre under 2017 jämfört med 2016 är 90 procent.

BOMARKNAD. Amorteringskrav och stigande räntor… Visserligen är det fortfarande bostadsbrist i Sverige, men om inte någon kan hosta upp pengarna så stiger inte priserna. Sannolikheten för fortsatt prisuppgång på bostäder är bara 20 procent. Sannolikheten för prisnedgångar på centrala lägen i Åre är 90 procent.

POLITIK. 2017 blir ett klassiskt mellanår. Riksdagspartierna positionerar sig istället inför valrörelsen nästkommande år. Oppositionen släpper igenom regeringens budget men närmar sig även SD. Stefan Löfven flörtar med Annie Lööf, Miljöpartiet hotar lämna regeringen och Kent Ekeroth går med 94 procents sannolikhet på krogen igen.

Donald Trump hånar Xi Jinpings fru på Twitter, vars aktie rekylerar upp tack vare den nye presidentens flinka fingrar. Angela Merkel vinner tyska valet med knapp marginal, Italien byter premiärminister fyra gånger och Storbritannien lovar att påbörja EU-utträdet ”vid rätt tidpunkt”. Sannolikheten att Vladimir Putin framträder i kavaj utan för långa ärmar förblir försvinnande liten.   

OLJAN. Även oljepriset gjorde en remarkabel återhämtning under året; från 27 dollar per fat som lägst till nästan 56 dollar som högst. Inför 2017 konstaterar vi att Opec kämpar med att få till produktionsneddragningar samtidigt som Iran kan flöda marknaden. Börjar oljepriset krypa uppåt 60 dollar måste man ta in amerikansk skifferolja i utbuds- och efterfrågekalkylen.

Sannolikheten för att priset på ett fat Brentolja stiger över 65 dollar nästa år är inte större än 25 procent. Men sannolikheten för att priset sjunker under 40 dollar är lika liten.

RÅVAROR. Är det någon råvara som har goda fundamentala utsikter så är det litium. När snart sagt alla fordonstillverkare i världen utvecklar egna elbilar är det svårt att inte se positivt på litium, liksom de fåtaliga producenterna. Jätten på marknaden, chilenska Sociedad Quimica y Minera har stigit 55 procent i år.

AKTIER. Banker hade en magnifik återhämtning under andra halvan av året och givet utsikterna med stigande räntor, och därmed förbättrade räntenetton, är sannolikheten för att bankindex överträffar Stockholmsbörsens index under 2017 så hög som 65 procent.

De nordiska bankerna ligger före de europeiska konkurrenterna vad gäller lönsamhet och värdering. Med stigande marknadsräntor och kapitaltillförsel till Italienska krisbanker är sannolikheten 60 procent att även ett europeiskt bankindex överträffar breda europeiska fondindex nästa år.

2016 års mest spektakulära aktie på Stockholmsbörsen var – återigen – Fingerprint Cards. Aktien har svängt mellan 119 kronor som högst och 57 kronor som lägst. Några dagar före jul summeras årets kursnedgång till 44 procent.

De våldsamma slagen i aktien speglar dragkampen mellan olika syn på bolagets framtid. Priserosion och accelererande konkurrens eller skördetid och nya applikationer? Det enda man med viss säkerhet kan spå inför 2017 är att volatiliteten i Fingerprints aktie förblir groteskt hög.

Sannolikheten för att aktien någon gång under 2017 halveras eller fördubblas jämfört med dagens kurs är lika stor.

Det som en gång i tiden var kronjuvel i både Wallenbergsfären och Handelsbanksfären – Ericsson – kan se tillbaka på 2016 som ett verkligt annus horribilis med rapportbesvikelser, vinstvarningar, åtgärdsprogram, personalflykt och chefsuppsägningar.

Avslutningen på året visade dock att det finns en strimma ljus när aktiekursen reste sig från steg från årslägstanoteringen 43 kronor i oktober. Börje Ekholm tillträder som vd nästa år och spekulationernas vågor om en styckning eller inte går höga.

Vi tror att sannolikheten för att Ericsson styckas och säljs ut under 2017 inte är större än 10 procent men siffran stiger snabbt för varje år vi blickar framåt.

På temat styckningar så har SCA redan börjat köpa på sig bolag fastän delningen av koncernen i en skogs- och konsumentdel ännu inte är genomförd. Sannolikheten för att de två framtida delarna kommer fortsätta delta i strukturaffärer är riktigt hög.

Mediciteknikkonglomeratet Getinge har liksom Ericsson haft sin beskärda del av motgångar och turbulens på chefsposten. Men en styckning står för dörren och sannolikheten för att värdet av de två delarna om ett år visar sig vara mer värt än dagens helhet är nog 75 procent.

Bland börsens mikrobolag har hörlurstillverkaren Jays problem. Marknadsklimatet är tufft och konkurrensen stenhård. Försäljningsintäkterna pekar nedåt, förlusten ökar. Vi tror att situationen kan bli värre och vänder inte försäljningen under 2017 kan det sluta illa. Sannolikheten för en konkurs bedöms till 10 procent.

Eniro är ett annat bolag på fallrepet. Säljbolaget med nio liv kan ha förbrukat det sista. Aktien handlas i bråkdelar av en krona. Förlusterna läggs på hög och nettoskulden uppgår till drygt 2,2 miljarder kronor. Jämför det med börsvärdet på 139 Mkr så förstår man att investerarna är beredda på det värsta.

FONDER Amerikanska aktiefonder har i takt med en starkare dollar attraherat enorma kapitalflöden sedan Trump blev vald till president. Det gör de amerikanska börserna till vinnare i västvärlden. Frågan är vem och vilka bland de globala investerarna som inte har tillräcklig USA-exponering.

Risken att marknaden redan diskonterat mycket av Trumps utlovade satsningar är stor. Sannolikheten att amerikanska aktiefonder avkastar mer än 10 procent i genomsnitt under 2017 är mindre än 50 procent.

Kom ihåg var du läste det först.
Gott nytt investeringsår, önskar Placeras redaktion.