Den amerikanska centralbanken höjde som väntat sin styrränta med 0,25 procentenheter till det nya spannet 0,50 - 0,75 procent i samband med onsdagskvällens penningpolitiska möte.

Det var den andra räntehöjningen på ett år och allt annat än en räntehöjning hade varit extremt överraskande.

Inte minst för att amerikanska konjunkturdata under senare tid överraskat positivt, arbetslösheten sjunkit till 4,6 procent och pristrycket i amerikansk ekonomi visat tecken på att stiga.

Ändå får det anses vara en liten överraskning att Fed-ledamöterna, i sina egna prognoser, nu ser tre räntehöjningar under 2017, från tidigare två.

Uppjusteringen av ränteprognosen sker trots att den genomsnittliga tillväxtprognoser för nästa år endast höjs marginellt till 2,1 procent och medianprognosen för inflationen ligger kvar på 1,8 procent.

En liten lurighet i sammanhanget är att vi inte riktigt vet i vilken grad som enskilda ledamöter tagit hänsyn till de massiva finanspolitiska stimulanser som Donald Trump utlovat under nästa år.

För trots att utspelen från den blivande presidenten varit både många och vidlyftiga är osäkerheten osedvanligt stor kring vilka åtgärder som de facto kommer att kunna genomföras.

Troligt är ändå att uppjusteringen av ränteprognosen till viss del kan hänföras till att amerikansk ekonomi, med redan hygglig fart i utgångsläget, lär få en rejäl finanspolitisk skjuts under 2017.

Det gör ränteprognoserna i högsta grad trovärdiga, förutsett att inget överraskande inträffar.

Marknadsreaktionerna pekar också i den riktningen. Amerikanska marknadsräntor har stigit efter beskedet och tvåårsräntan ligger nu på 1,24 procent medan tioårsräntan landar på 2,58 procent. Den inledde gårdagen på 1,17 respektive 2,48 procent.

Börserna började backa efter räntebeskedet och en annan intressant marknadsreaktion varit att oljepriset föll. Brentoljan handlas nu kring 53,90 dollar per fat.

Den för finansmarknaden kanske viktigaste reaktionen har ändå varit att den amerikanska dollarn åter börjat stärkas efter att ha befunnit sig i en lite svagare trend under några dagar.

Euro/dollar-kursen ligger nu på 1,049 dollar per euro och paritet mellan dollar och euro, inom en hygglig snar framtid, ser ut som ett allt mer troligt valutascenario.

Vi noterar också att dollarkursen mot den svenska kronan nu ligger kring 9,30 kronor per dollar. Förutom under en kortvarig spik i mars 2009 får vi gå tillbaka ända till 2002 för att hitta samma höga dollarkurs.

För Riksbankens ger onsdagens amerikanska räntebesked på marginalen viss lättnad från kravet att lansera nya stimulanser. Framför allt för att den svenska kronan försvagas ytterligare.

Ändå pekar det fortfarande mot att Riksbanken beslutar om utökade köp av obligationer på nästa veckas penningpolitiska möte. Behovet av att följa ECB i spåren väger sannolikt tyngre för riksbanksdirektionen.