Investerarnas riskaptit har ökat sedan oron för en rejäl amerikansk konjunkturnedgång lagt sig, samtidigt som den värsta Kina-turbulensen har dämpats. Att råvarupriserna i allmänhet och oljepriset i synnerhet visat en uppåtgående trend sedan botten i februari har också påverkat sentimentet positivt.

Sedan årsskiftet har USA börserna gått upp knappt 2 procent medan de senaste årens favoritmarknad, EMU-området, halkat efter med en nedgång på knappt 9 procent i lokala valutor.

Vän av ordning påpekar hur det ser ut för en svensk investerare: Då blir kalkylen inte lika bra eftersom den svenska kronan stärkts mot den amerikanska dollarn med knappt 4 procent, och tappat 1 procent mot euron i år.

Tror man att den svenska kronan inte ska stärkas mycket mer mot dollarn och den goda börsutvecklingen i USA håller i sig kan man satsa på en USA-fond – och det finns flera goda argument för det.

Men om vi börjar med vad som främst talar emot Nordamerika i nuläget så är presidentvalet i höst en betydande osäkerhetsfaktor.

Men på den postiva sidan har vi väsentligt bättre amerikansk makrostatistik och en arbetsmarknad som blivit starkare sedan årsskiftet. Tillväxten och motståndskraften i ekonomin är god, inhemsk och serviceinriktad tjänsteindustri visar stark tillväxt. 

Det beror bland annat på att hushållen gynnas av en relativt stark arbetsmarknad. Man kan inte blunda för att landet växer mer än sitt historiska snitt och att konsumtionen är hög. 

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har mjuknat i sin kommunikation. Vid räntehöjningen i december, den första på nästan tio år, var marknaden inställd på ytterligare fyra räntehöjningar under 2016.

I dag ligger marknadens förväntningar på bara en höjning i år, vilket resulterat i en allt svagare amerikansk dollar.

Att dollarn tappat i värde mot flertalet valutor stärker de amerikanska exportbolagen på den globala marknaden.

Värderingsmässigt handlar man de amerikanska börserna på p/e 15,4 (vinstprognoser tolv månader framåt). Samtidigt ligger Europa på p/e 14,2, enligt storbanken JP Morgan.

Historiskt har amerikanska aktier värdetas högre än europeiska. Till stor del beror det på att snabbväxande teknikbolag har en betydligt större del av börsvärdet på de amerikanska börserna där sektorn står för hela 20 procent. I Europa utgör sektorn bara 4 procent.

Även förväntad vinsttillväxt talar till USA:s fördel jämfört med Europa. De kommande två åren förväntas de amerikanska bolagsvinsterna växa i en snabbare takt än i europeiska bolag.

Två av de bästa USA-fonderna vi har hittat är, något överraskande, svenskförvaltade.

Den första är indexfonden SPP Aktiefond USA. Den är billig, avgiften är låga 0,2 procent per år. Fonden, som har belönats med fyra stjärnor av fem möjliga både på tre och fem års sikt av Morningstar, förvaltar drygt 8,7 miljarder kronor.

SPP Aktiefond USA är en passiv aktiefond som söker att efterlikna utvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden. Fonden tar inte några aktiva positioner mot marknaden.

Den placerar normalt i 450–550 företag fördelade på många olika branscher. De tio största innehaven utgör bara 17 procent av fondens samlade värde, vilket borgar för en god riskspridning.

Noterbart är att fonden följer Storebrand-koncernens standard för hållbara investeringar. Det innebär att den inte investerar i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, korruption, klimat- och miljöskada, produktion av landminor, kluster- och atomvapen samt produktion av tobak.

Den som vill ha högre avkastning än börsindex behöver dock söka sig till aktivt förvaltad fond.

Det bör i sammanhanget påpekas att den amerikanska aktiemarknaden anses vara en av världens mest effektiva, vilket innebär att det är svårt att skapa över avkastning genom aktiv förvaltning. Det ser vi även i grafen där avkastning och risk inte skiljer så mycket åt mellan fonderna.

Notera särskilt att USA-fonderna har avkastat betydligt mer än en global indexfond till motsvarande risk under motsvarande period. USA utgör mellan 50-60 procent av världens börsvärde.

Placera har grävt bland de aktivt förvaltade USA-fonderna och hittat en som vi sätter köprekommendation på. Det är AMF Aktiefond Nordamerika.

Fonden förvaltas framgångsrikt av Björn Lind, som skött fonden sedan september 2012. Investeringsprocessen är analysdriven och aktiv. Förvaltaren strävar efter att hitta bra bolag, så kallade kvalitetsaktier med en rimlig värdering.  Förvaltaren letar även efter lågt värderade aktier, så kallade värdeaktier.

Fonden har en portfölj med på drygt 100 aktier, vilket avviker mycket från index. Snittet för breda USA-fonder är hela 450 aktier.

Teknikbolag utgör fondens största sektor med knappt 22 procent av placeringarna. Näst störst är läkemedel med knappt 17 procent, följt av stabila finansbolag på drygt 14 procent. Fonden har en mindre exponering inom basindustri, telekom och samhällsnyttigheter.

AMF Aktiefond Nordamerika har inga innehav i försvarsaktier, i enlighet med bolagets ägarpolicy.

Förvaltaren investerar huvudsakligen i mycket stora bolag ("mega caps") där knappt 52 procent av kapitalet är placerat. Drygt 42 procent är placerade i storbolag och resterande del utgörs av små och medelstora bolag.

Fondens fem största enskilda innehav är Alphabet, som tidigare hette Google, (5,0 procent), Johnson & Johnson (3,0), Procter & Gamble (2,4), Verizon Communication (2,1) och Walt Disney (1,9). Tillsammans utgör de tio största innehaven drygt 23 procent av fondens värde.

Förvaltningsavgiften på 0,4 procent per år är i nivå med en indexfond och det gör fonden till billigast i kategorin för aktivt förvaltade fonder. Den har fyra stjärnor av fem möjliga både på tre och fem års sikt hos Morningstar och förvaltar i dag drygt 1,2 miljarder kronor.

Eftersom 50-60 procent av världens börsvärde ligger i USA borde en Nordamerikafond vara en naturlig del i ett långsiktigt sparande. Fördelen med USA-börserna är att man som investerare får en jämnare fördelning mellan olika sektorer än på exempelvis Stockholmsbörsen.

En billig indexfond eller bra aktivt förvaltad USA-fond fungerar utmärkt som komplement i en investeringsportfölj. Vår bedömning är att man bör ha en långsiktig investeringshorisont på åtminstone tre år.