Just nu bedömer Skatteverket att cirka 22 miljarder kronor utgör sparmedel av de insatta pengarna.  

"Vi har kunnat se ovanligt stora inbetalningar på skattekontona under december 2015 och januari 2016 som inte verkar motsvaras av skatter som ska betalas. Vår bedömning är att det beror på den fördelaktiga räntan. Räntegapet mot bankernas snitträntor är cirka 0,6 procentenheter, säger Åsa Hagman, chef för Skatteverkets analysenhet i ett pressmeddelande.

Räntan på skattekontot är lagstadgad och kan inte understiga 0,5625 procent. Dessutom är den skattefri.

Skatteverket bedömer att privatpersoner har cirka 10 miljarder kronor mer på sina skattekonton än vad som behövs för skatter och avgifter. Företag bedöms ha cirka 12 miljarder kronor för mycket.

"Dessutom har antalet utbetalningsspärrar ökat kraftigt mellan 2013 och 2015 vilket talar för att en del av överskottet är avsiktligt sparande", säger Åsa Hagman.

Den som vill ha kvar pengarna på sitt skattekonto kan begära en utbetalningsspärr. För företag har antalet utbetalningsspärrar ökat från cirka 20 000 år 2013 till 26 000 år 2015. För privatpersoner har antalet spärrar ökat från 14 000 år 2013 till 21 000 år 2015.

Inbetalningar till skattekontot är avsedda att täcka skatter och avgifter som ska betalas under året. För staten innebär det flera nackdelar om kontot även används som sparkonto. Det innebär att svenska staten lånar pengar till en ränta som ligger klart över räntan vid alternativ upplåning. Skattekontot ger då heller inte korrekt information till andra myndigheter om framtida skatteintäkter och lånebehov.

"Värt att komma ihåg är också att om skattekontot inte rörs på tio år tillfaller behållningen staten. Det bör vara i åtanke för den som inte har någon inkomst eller några skatter i Sverige", påminner Åsa Hagman.