Kylskåpstillverkaren Dometic har tidigare förskt gå till börsen men stoppat processen på grund av svalt intresse. Nu gör uppenbarligen ägaren, riskkapitalbolaget EQT:s fonder, en annan bedömning och den 25 november är det tänkt att bolaget ska börja handlas på börsen.
Baserat på teckningsintervallet 42-53 kronor och antalet aktier som ska emitteras antar EQT att marknadsvärdet på bolaget hamnar i häradet 13-15 miljarder kronor. När skillnaden på prislappen är 26 procent från högsta till lägsta pris blir det en enorm skillnad i värdering av aktien.
Veckan efter är det vårdbolaget Attendo som ska begå sin börspremiär. Riskkapitalbolaget Industri Kapitals fond erbjuder ett fast pris på 50 kronor per aktie, vilket ger bolaget ett börsvärde på 8 miljarder kronor – om marknaden nappar på erbjudandet. För att minimera risken att den inte ska göra det har Industri Kapital sytt upp ett antal institutioner som tecknar erbjudandet.
Så två dagar efter Attendo är det tänkt att Nordens största hotelloperatör med sammanlagt 224 hotell i sju länder ska gå till börsen. Scandic Hotels inledde på tisdagen sin road show för att presentera bolaget inför börspremiären den 2 december.
Baserat på teckningsintervallet 66-81 kronor väntas den värdet på bolaget landa kring 7-8 miljarder kronor. Skillnaden mellan lägsta och högsta pris i intervallet är 23 procent.
För vanliga investerare har det i princip blivit omöjligt att göra en vettig värdering av de bolag som noteras, eftersom otyget med breda teckningsintervall lever i högsta välmåga. Skillnaderna mellan högsta och lägsta pris i fallen Dometic och Scandic överstiger alltså med råge 20 procent. För att sätta storleken på intervallet i perspektiv kan man konstatera att det är ungefär dubbelt så mycket som en normal årsavkastning på börsen.
Det lysande undantaget i den senaste noteringsfloden är alltså Attendo som har satt en fast prislapp. Man kan inte låta bli att undra varför just Attendo?
Ett riskkapitalbolag som säljer ut aktier leder ofta till en välgrundad skepsis bland de bedömare som värderar börsnoteringen. Det är allt som oftast synonymt med finansiell anorexi, det vill säga hårt belånad balansräkning som ska korrigeras med de nya ägarnas emissionspengar.
Ordet "skandal" i kombination med "Attendo" ger en hel del träffar på google. Bolagets rykte är inte det bästa och bland de romantiska samhällsdebattörer som tror att staten ska kunna ta hand om den åldrande befolkningen även i framtiden är vårdoperatörer som Attendo ett rött skynke.
Sedan ska man inte blunda för att många har lite extra svårt att klara av att ägarna, ofta också högre chefer, i den här typen av företag har för en sällsynt förmåga att berika sig själva. Det bidrar inte till ökat intresse i de bredare folklagren.
Attendo tickar i samtliga dessa boxar. Så varför åtminstone inte leverera en fast teckningskurs i samband med erbjudandet? Då duckar de kritik på åtminstone den punkten.
Oavsett om det är av nöden tvunget eller inte så är det i alla fall bra att veta till vilken prislapp man ska använda för att räkna på en börsnotering.
Och det krävs inte ens dåligt rykte för att sätta en fast teckningskurs. Carl Bennet gjorde det när Lifco gick börsen för nästan exakt ett år sedan.
