Turkiet betraktades länge som en av de nya ekonomiska tigrarna. Sedan millennieskiftet har den turkiska ekonomin mer än fördubblats i storlek och landet parkerar numera på plats 17 bland världens största ekonomier.  

Under senare år har det däremot gått lite trögare med tillväxten och numera är Turkiet den i gruppen länder som tidigare kallades ”fragile five” – som även innehöll Brasilien, Indien, Sydafrika samt Indonesien – som kanske haft allra svårast att få styrsel på sin ekonomi. 

Turkiet brottas med underskott i bytesbalansen, hög inflation och åtminstone delvis svaga statsfinanser. I inledningen av 2015 har den nedåtgående trenden för Turkiet förstärkts. Konjunkturindikatorerna pekar nedåt och utomstående investerare har dragit öronen åt sig inför det parlamentsval som enligt planerna ska hållas i juni.

Den här sakta stegrande oron för både det ekonomiska och politiska läget har fått en rejäl skjuts uppåt under den senaste veckan.

Den turkiska liran har bara sedan i måndags tappat cirka fyra procent mot den svenska kronan. Faktum är att den turkiska liran är en av få valutor som den svenska kronan stärkts mot sedan Riksbanken valde att gå in med minusränta och andra okonventionella åtgärder.

Av alla valutor i tillväxtländerna (Emerging Markets) är liran den som gått allra svagast sedan årsskiftet. Mot den amerikanska dollarn är nedgången från årsskiftet numera kring 15 procent.

En allt svagare valuta spär på inflationen som åter börjat visa en uppåtgående trend och landade på 7,6 procent i mars. Annars har inflationsbekämpningen varit relativt framgångsrik under senare tid.

Den turkiska centralbanken har förgäves försökt göra verbala valutainterventioner. Ett naturligt steg är annars att höja räntan för att hejda den branta nedgången, men den senaste gången (24 februari i år) som räntan ändrades handlade det om en sänkning av styrräntan från 7,75 till 7,50 procent.

Det finns dessutom en betydande oro för att centralbanken kommer att utsättas för politiska påtryckningar inför parlamentsvalet och att det snarast kan komma att bli en ny räntesänkning för att stötta den sittande regeringen.

Ett nytt penningpolitiskt möte ska hållas den 22 april och inför detta har företrädare för centralbanken utlovat åtgärder för att ”stötta stabiliteten på finansmarknaderna”. Det är högst oklart vad detta egentligen kan komma att innebära.

Samtidigt har marknadsräntorna, framför allt på lite kortare löptider, rört sig kraftigt uppåt. Sedan i månadags har räntan på tvååriga turkiska obligationer stigit från 8,7 till runt 9,5 procent – en effekt både av allmän finansiell turbulens och av att centralbanken hittills genomfört åtgärder för att strama åt likviditeten istället för att höja räntan.

Den finansiella oron har dessutom gett utslag på den turkiska börsen som, tillsammans med Grekland och Egypten, är de enda av tillväxtekonomiernas börser som sjunkit sedan årsskiftet. Ett brett aktieindex (MSCI) för Turkiet har backat med -5,9 procent. Omräknat till svenska kronor är nedgången närmare 10 procent.

Ett möjligt scenario är att den finansiella turbulensen i Turkiet riskerar att bestå fram till dess att vi ser resultatet av parlamentsvalet i juni. Nästa veckas centralbanksmöte kan förhoppningsvis bidra till lite lättnad om banken faktiskt genomför åtgärder som lyckas hejda fallet i den turkiska liran.

På lite längre sikt finns förhoppningar om att Turkiet, i likhet med många andra tillväxtekonomier, kan få den draghjälp som behövs för att stabiliserar läget, av en något bättre global tillväxt.