Enligt protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte den 8 april, som publicerades under torsdagen, så är chansen stor att vi får se en räntesänkning i början av juli.

Redan vid detta möte förordade Karolina Ekholm och Martin Flodén att räntan skulle sänkas med 0,25 procent och enligt uttalanden som gjordes på mötet låg både Per Jansson och Cecilia Skingsley nära ett liknande beslut.

Vice riksbankschefen Per Jansson gick så långt på aprilmötet att han betonade att ”han kommit så nära en räntesänkning man bara kan utan att rösta för den”. Cecilia Skingsley betonade i sin tur att det krävdes endast måttliga medrevideringar i inflationsbedömningen för att hon framöver skulle stödja ytterligare penningpolitisk stimulans.

Givet att vi dagen efter aprilbeskedet fick en svensk inflationssiffra för mars som landade på -0,6 procent – och därmed med bred marginal underskred Riksbankens inflationsprognos – så kan man förutsätta att dessa två kommer att rösta för en räntesänkning på nästa möte. 

Inte bara för att månadsutfallet blev så pass lågt utan även för att prognosen för den framtida inflationen sannolikt behöver skrivas ner.

De övriga två i sexmannadikretionen, riksbankschefen Stefan Ingves och Kerstin af Jochnick hade inte samma mjuka inställning utan fortsatte i hög grad att fokusera på frågorna kring hushållens skuldsättning och riskerna med dessa.

Hur dessa två röstar på julimötet står därmed skrivet i stjärnorna men det har ingen större betydelse eftersom det ändå skulle bli 4-2 i favör för en räntesänkning vid omröstningen.

Nu tror vi ändå att både Ingves och af Jochnick också kommer att ta den svenska deflationen i beaktande och därmed mycket väl skulle kunna rösta för en sänkning. Det skulle dessutom göra att Ingves, som riksbankschef, skulle undvika en lite pinsam förlust i omröstningen.

Nu finns det givetvis möjligheter att inkommande makro- och inflationsstatistik överraskar på uppsidan och därmed stärker argumenten för att räntan inte behöver sänkas.

Det ska dock noteras att Konjunkturinstitutets viktiga barometer backade både i februari och mars och att inflationsförväntningarna successivt skruvats ner och troligen sjunker ytterligare framöver. Samtidigt riskerar första kvartalets BNP-tillväxt att bli låg efter att tillfälliga effekter drev upp tillväxtgen i slutet av förra året.

Det krävs därmed ordentliga överraskningar på uppsidan för att ändra bilden av att det kommer en räntesänkning i närtid.