Den som tecknar en avdragsgill pensionsförsäkring, privat eller genom jobbet, måste finna sig i att kapitalet blir inlåst till 55 års ålder och att det måste tas ut under minst fem år. I går presenterade pensionsåldersutredningen ett förslag som går ut på att gränsen ska höjas till 62 år redan 2017.

Det gäller dock bara nytecknade pensionsförsäkringar. Det innebär att den som vill ha den nuvarande typen av försäkringar, där kapitalet går att ta ut vid 55 år, kan skynda sig att teckna en sådan nu - innan de nya reglerna införs. När de införs är ännu oklart, men först måste politiska beslut tas, det vi hittills sett är bara utredningsförslaget.

Den som har sparat under lång tid och snart närmar sig tidpunkten för uttag behöver troligen inte oroa sig för att uttagsdagen ska flyttas fram av politikerna. Men ändrade regler skapar alltid oro, och det är naturligt att många i det här läget funderar på att plocka ut pengarna så fort som möjligt.

Men det kan bli en dålig affär, åtminstone för den som fortfarande arbetar. Pensionsuttagen läggs på toppen av inkomsten och kan då generera högre skatt.

Avanzas sparekonom Claes Hemberg är  bekymrad för yngre generationers framtida inställning till pensionssparande om förslagen i utredningen går igenom.

"Pensionssparande blir mindre intressant. Att binda sparpengar till 62 år är astronomiskt lång tid för en  ung människa", säger han.

Claes Hemberg tror att ISK-konto blir mer attraktivt framöver, trots att det inte har samma fördelar som en privat pensionsförsäkring. Dels är skatten dubbelt så hög: Pensionsförsäkringen är belagd med en avkastningsskatt på 0,22 procent av kapitalet per år. Motsvarande skatt för ISK-kontot ligger på 0,45 procent. Dels är sparandet avdragsgillt i IPS, men inte i ISK.

"Men i båda fallen är skatten låg. Därför kan ISK-kontot  vara ett alternativ eftersom pengarna inte är bundna", säger Claes Hemberg.