Idén med påskaktierna bygger på det något lutherska antagandet att godis egentligen inte ger någon positiv avkastning alls på längre sikt. Vi bortser från möjlig negativ avkastning i form av karies och diabetes utan betraktar godiset enbart som kostnad.

Enligt uppgifter från Handelns Utredningsinstitut äter genomsnittssvensken nästan ett kilo godis under påskhelgen. Med en blandning av bättre och sämre produkter antar vi att värdet på detta godis motsvarar ungefär 100 kronor.

Vi antar att i barnfamiljer står barnen för 75 procent av godiskonsumtionen, motsvarande 150 kronor/barn. Dessa 150 kronor kallar vi sunk cost, det vill säga värdet är borta när påskhelgen är slut.

Eftersom Placeras påskaktier jämförs med en vara som kommer att bli värdelös beaktar vi enbart potentialen i aktierna och bortser i princip från riskerna. Aktierna kan alla falla platt till marken men jämfört med värdeutvecklingen på godiset kan kalkylen för påskaktierna med andra ord inte bli sämre.

Till att börja med har börsen haft en ganska hygglig utveckling sedan fjolårets påskportfölj lanserades. Den som investerade 150 kronor i en ren börsexponering har idag, med mottagna men icke beskattade utdelningar, en position värd 176,25 kronor. Det motsvarar en värdeökning på 17,5 procent. Hyggligt, men faktiskt sämre än snittet i vår påskportfölj.

De påskaktier vi föreslog som alternativ till godis var Sensys Traffic, Cision, Shamaran, Eniro, Kappahl, Dannemora Mineral eller Bioinvent.

Bäst av alla gick Sensys Traffic som sedan förra påsken stigit med 300 procent inklusive utdelning. 150 satsade kronor i Sensys motsvarar 600 kronor idag. Sämst av alla gick Bioinvent som tappat drygt 83 procent. Av 150 kronor investerat i forskningsbolaget återstår idag 25,25 kronor.

Fjolårets
påskaktier       procent

Den som valde att investera 150 kronor i var och en av fjolårets påskaktier, alltså totalt 1 050 kronor, har idag en portfölj värd 1 307 kronor. Det motsvarar en värdeökning på 24 procent, vilket är bättre än övriga börsen.

Innan vi går in på årets lista över påskaktier vill vi återigen betona att det är hög risk förknippat med de här aktierna. Den gemensamma nämnaren är att kurserna kan stiga snabbt om allt faller ut till företagets fördel. Det bör understrykas att det alltså handlar om rena glädjekalkyler utan hänsyn till de i många fall höga riskerna.

Nordic Mines. Den sargade guldgruvan har tvingats till en serie nyemissioner som effektivt pressat ned kursen. Sedan inledningen av fjolåret har aktien fallit 98 procent. Guldet finns i berget men det aktiemarknaden funderar över är om guldhalten är tillräckligt hög och produktionsprocessen tillräckligt effektiv för att krama vinster ur projektet.

Wesc. Klädföretaget med dess streetmode har  haft det mycket motigt de senaste åren. En sorti från USA och ökad exponering mot den svaga konsumtionsmarknaden i Europa har inte bättrat på förtroendet. Men med en färsk nyemission i ryggen och insiderköp platsar aktien i påskäggets placeringsfilosofi vinna eller försvinna.

Bergs Timber. Högt pris på råvaran, lågt pris på produkten. Sågverksföretagen Bergs Timber och kollegan Rörvik Timber har haft det riktigt motigt under lång tid. En av de större bovarna i dramat är den låga egnahemsproduktionen. Alla vet att det byggs för få bostäder i Sverige. Tar nybyggnationen fart kommer förmodligen Bergs Timbers aktie ta fart.

(Här skulle man kunna kasta in såväl Rörvik Timber som villaproducenten Götenehus aktier, men med tanke på att bägge just drar in nya pengar genom nyemissioner väljer vi att låta aktierna ligga utanför påskägget. Det är ju inte så kul att ge bort en aktie som man sedan måste slänga in mer pengar i.)

Nokia. De nya smarta telefonerna är hyllade men volymerna är fortfarande låga. Fjolårets sista kvartal var överraskande bra resultatmässigt men berodde till stor del på besparingar inom nätverksdelen. Fortfarande råder det delade meningar om mobiltelefonernas framtid, liksom om Nokia ska köpa ut Siemens andel i nätverksdelen Nokia Siemens Networks eller tvärtemot samtidigt sälja sin egen. Två okända faktorer som kan få stor inverkan på aktiekursen. Både uppåt och nedåt.

Pricer. Det gamla förhoppningsbolaget blev till slut ett riktigt bolag som tjänar och delar ut pengar. Men nu har de Europakonjunkturen emot sig. Viljan att investera i nya varuhus eller nya etikettsystem från Pricer är låg när handlarna känner sig osäkra på om konsumenterna överhuvud taget tänker dyka upp i affären. Med en europeisk stabilisering och restaurering av investeringsvilja så kan aktien komma tillbaka.

Swedol. Butikskedjan som säljer verktyg och maskiner till den lite proffsigare kundkretsen har levererat några svaga rapporter där framför allt omsättningen sjunkit överraskande mycket. Aktiekursen är nere på nivåer vi inte sett sedan 2009. Det gamla tillväxtcaset är mer eller mindre utdömt av marknaden. Kvicknar byggmarknaden till kan Swedol följa med uppåt.

SSAB. Den europeiska stålkonjunkturen är  sannerligen svag och bolaget har en ansträngd balansräkning. Men om konjunkturen förbättras och det bara kommer några signaler om bättre efterfrågan - utan att all världens konkurrenter dammar av alla masugnar som idag står i malpåse - så kan aktien kvickna till.

Vill du läsa om fjolårets påskaktier klicka här.

Kuriosa: Skälet till att ägg förknippas med påsk sägs ha att göra med att hönsen förr i tiden började lägga sina ägg först framåt fastan på vårvintern. Ägget, som naturligt blev en religiös symbol för återfödelse och fruktbarhet, sparades under fastan och kunde därför ätas i överflöd under den följande påsken.

Enligt Nordiska Museet är traditionen att ge bort målade ägg till vänner en gammal kristen sed. Därifrån har sedvänjan utvecklats till att fokusera mer på innehållet än förpackningen; det värpta ägget har ersatts av dekorerade pappersägg vars storlek och utformning ger möjlighet att ge bort presenter - oftast ett överflöd av godis.