Tänk dig att du går in i en livsmedelsaffär. På prislapparna finns inte priserna utsatta. Istället står där en procentandel av den summa som du har i din plånbok. Det blir upp till dig själv att räkna ut hur mycket ketchupen kostar, men det är knepigt eftersom du själv inte riktigt vet hur stort kapital du har. Att bara veta att ketchupen kostar 2 procent är därför inte mycket till konsumentinformation.

Att priserna på en vara inte skrivs ut på ett tydligt sätt skulle förstås i verkligheten aldrig accepteras i en vanlig livsmedelsbutik, men i fondbutiken är det regel att priserna inte skrivs ut i kronor och ören.

Det har länge fått finansmarknadsminister Peter Norman att se rött. Norman har varit en arg kritiker och har flera gånger påpekat för branschen att fondavgifterna borde skrivas ut i kronor och ören. Men branschorganisationen Fondbolagens förening har hittills ställt sig kallsinnig, bland annat med hänvisning att Sverige inte får göra nationella tillägg i fondfaktabladen enligt EU:s regler.

Enligt Peter Norman förs diskussioner mellan finansdepartementet och Fondbolagens förening hur man ska kunna gå vidare med frågan, men än så länge verkar inget konkret förslag vara i sikte.

Men det går förstås att ta saken i egna händer om viljan finns. Fondanalysföretaget Morningstar har plockat fram ett eget nyckeltal som finns med i den information som bolaget presenterar kring alla fonder. Nyckeltalet kallas Norman-beloppet - förstås döpt efter finansmarknadsministern - och visar i kronor och ören vad du betalar för fonden. Precis enligt Peter Normans egen önskan.

När du tittar på Norman-beloppet kan du se vad fonden kostar dig i kronor och ören om du sparar 1 000 kronor i månaden i tio år. Norman-beloppet är alltså skillnaden mellan möjligt resultat och det kapital du får ut vid spartidens slut.

Det ska dock påpekas att det handlar om en prognos. Det går ju aldrig att veta vad en fond kommer att avkasta, och därför inte heller hur stor avgiften blir, eftersom den baseras på kapitalets storlek. På Morningstar har man antagit att aktiefonder avkastar 6 procent om året, att blandfonder avkastar 4 procent och att räntefonder avkastar 2 procent.

Genom att använda dessa antaganden tillsammans med de totala kostnader som fonderna rapporterat de senaste fem åren så får man fram en ungefärlig bild av kostnaden i kronor, det vill säga Norman-beloppet.

En titt på statistiken visar att genomsnittligt Norman-belopp på den svenska marknaden är 13 857 kronor, alla kategorier inräknade.

Dyraste kategorin är hedgefonder. De har ofta en viss fast avgift och sedan en resultatbaserad avgift på (oftast) 20 procent på den avkastning som fonden åstadkommit över sitt jämförelseindex. Eftersom Norman-beloppet baseras på snittet för fondens historiska kostnader under fem år, där resultatbaserade kostnader ingår, så betyder det att hedgefonder som har avkastat bra de senaste åren också har fått höga kostnader. Då får de också ett högt Norman-belopp.

Därför kan det tyckas lite orättvist att hedgefonder pekas ut som de absolut dyraste - åtta av de tjugo dyraste på marknaden är hedgefonder enligt statistiken - eftersom deras höga avgifter endast utlöses om fonden går bra. Om hedgefonden misslyckas med att slå sitt jämförelseindex kostar den mindre.

Sett till Norman-beloppet kostar hedgefonden Idea mest på den svenska marknaden. Efter tio års månadssparande har du betalat 46 082 kronor i förvaltningsavgift till fondens bolag Prior och Nilsson.

Näst dyrast är Brummer & Partners Lynx Dynamic, även det en hedgefond. För att spara i den i tio år betalar du 39 831 kronor. Även för fonderna Gustavia Davegårdh Östeuropa Maximal och Man AHL Trend EUR betalar du över 39 000 kronor.

När vi istället tittar på de billigaste fonderna på marknaden så lyser avancerade aktieplaceringsstrategier och exotiska marknader med sin frånvaro. Istället är det enkla indexfonder och räntefonder som du får betala minst för.

Billigast är indexfonden Avanza Zero, som inte kostar någonting alls. Den näst billigaste fonden Ekvator Likviditetsstrategi har inte heller har någon förvaltningsavgift, men däremot en resultatbaserad avgift på 20 procent om fonden slår sitt jämförelseindex. Baserat på de resultat och kostnader som fonden tidigare har uppvisat blir Norman-beloppet här 552 kronor.

Eftersom de billigaste och dyraste fonderna så totalt domineras av räntefonder och hedgefonder vill vi också ta en titt på de rena svenska aktiefonderna. Vi tittar på de breda fonderna, som investerar i större bolag.

Utdelningsfonden Särimner är den dyraste. Sätter du in 1 000 kronor i månaden i tio år har du betalat 21 826 kronor för att få spara i den. För näst dyraste fonden Handelsbanken Bostadsrätterna betalar du över 21 700 kronor. Systematiska Covered Call och Danske Invest Sweden kostar 16 994 kronor respektive 15 654 kronor efter 10 år.

Tittar vi på den billigaste aktiefonden hamnar redan nämnda Avanza Zero i topp. Därefter hittar vi SPP Aktiefond Sverige, som du på tio år betalar 1 809 kronor för.

Sedan radar de börshandlade fonderna upp sig; XACT OMXS30, som följer Stockholmsbörsens storbolagsindex, samt XACT OMXSB, som följer indexet för börsens 80-100 mest omsatta bolag, och SpotR OMX 30 betalar du alla kring 2680 kronor för. Lika lite får du betala för Spiltan Aktiefond Investmentbolag, som liksom namnet antyder investerar i börsens investmentbolag.

Här är de dyraste och billigaste fonderna, räknat i kronor: