Förra året toppade svenska obligationsfonder listan över bästa fonder med en avkastning över 10 procent. Den goda avkastningen berodde på osäkerhet om konjunkturen och flykten från riskfyllda aktier till säkra investeringar. Det gav fallande räntor och stigande värden på svenska statsobligationer.

Nu är läget ett annat. Både kort- och långräntorna på statspapper är på historiskt låga nivåer. Långräntorna på svenska statsobligationer kan inte falla så mycket mer, om inte världskonjunkturen klappar ihop helt och hållet. Snarare är sannolikheten större att räntorna stiger framöver. Sedan i mitten av december har också 5-årsräntan stigit från 1 procent till 1,45 procent. Det är ett tecken på att marknaden tror att konjunkturen är på bättringsvägen.

En förbättrad konjunktur gynnar istället företagsobligationsfonderna. De investerar i långa och korta räntebärande värdepapper som företag har gett ut. Räntan som obligationsinnehavarna,alltså  fonderna, får är högre än den som svenska staten erbjuder.

I takt med att konjunkturen förbättras kommer företagens situation att bli mer gynnsam, och investerarna kommer avkräva bolagen lägre räntor för att vilja köpa deras obligationer. Det innebär att värdet på utestående obligationer stiger.

Och även om de generella marknadsräntorna stiger kommer den bolagsspecifika risken att minska och sannolikt väga tyngre. Framför allt då de flesta företagsobligationsfonder investerar i företagsobligationer med flexibel ränta, så kallade floating rate notes.

I dessa företagsobligationer består räntan av två delar. Den ena delen rör sig med en förbestämd marknadsränta, till exempel tremånaders stiborränta. Stiger den följer företagsobligationens ränta med. Den andra delen bestäms av den riskpremie som är direkt kopplad till bolagets risk och kreditvärdighet.

Företag med dålig ekonomi får betala högre ränta medan bolag med god ekonomi betalar lägre ränta för att få låna pengar. I obligationsvärlden skiljer man mellan bolag med god och dålig ekonomi genom kreditbetyg.

Obligationer som ges ut av bolag med låga kreditbetyg kallas high yield-obligationer och de som ges ut av bolag med god ekonomi kallas investment grade. Betygsskalan är omfattande och det finns ett 20-tal olika kreditbetyg där trippel A är högst och C är sämst. Gränsen mellan investment grade och high yield går vid trippel B. De sätts av olika kreditvärderingsinstitut där S&P och Moody's kanske är de mest kända.

Räntan som fondförvaltare och investerare avkräver bolag med olika ekonomisk situation skiljer sig markant åt, och visar också på risken i placeringarna. Idag ger en svensk statsobligation knappt 1,5 procents årlig ränta. Den anses också som den säkraste placeringen.

Skogsbolaget SCA anses vara ett bolag med hög kreditvärdighet och deras obligationer klassas som investment grade. Räntan de får betala ligger på knappt 4 procent. Volvo klassas också som investment grade men de får betala lite högre ränta, 4,9 procent per år.

Investerarna har inte lika stort förtroende för skogsbolaget Stora Enso. Bolagets obligationer klassas som high yield och räntan som de måste betala uppgår till drygt 6 procent per år. Sedan finns det bolag som marknaden har ännu sämre förtroende för, till exempel bredbandsleverantören Com Hem, vars ränta ligger på knappt 10 procent. Det är i och för sig hälften av den ränta som investerarna vill ha av Norske Skog för att våga köpa deras obligationer.

När räntan är så hög som 20 procent bör man som investerare räkna med att det kommer någon form av betalningsinställelse framöver, vilken sannolikt innebär att hela eller delar av obligationen inte återbetalas. Den högre räntan speglar med andra ord risken på ett väldigt tydligt sätt.

När det kommer till företagsobligationsfonder finns det också en uppdelning mellan de som investerar i investment grade- och high yield-obligationer. Av namnet framgår oftast var investeringsfokuset ligger.

De som fokuserar på high yield har med det i namnet, till exempel Öhman High Yield. De mindre riskfyllda heter oftast något med corporate bond eller företagsobligationer, till exempel Carnegie Corporate Bond.

Många gånger är investeringarna dock flytande och fonderna blandar sina innehav beroende på marknadsklimat. Ett sätt att se fondernas olika risk är att titta på deras nominella ränta. Ju högre den är desto större risk kan man säga att fonden bär på.

Den ger en fingervisning om den årliga räntan som fonden kommer att få, förutsatt att alla innehav behålls tills förfall och inget händer med företagen eller att det allmänna ränteläget förändras.

Placera.nu anser att en företagsobligationsfond kan vara ett bra alternativ till vanliga långa räntefonder idag. För fondsparare som vill ha ett alternativ till traditionella obligationsfonder rekommenderar vi breda företagsobligationsfonder. De är inte lika riskfyllda som några av de rena high yieldfonderna.

Peter Werleus har de senaste åren förvaltat Carnegie Corporate Bond. Idag ligger fonden med en nominell ränta på cirka 8 procent. Avgiften på 0,95 procent per år ligger kring snittet för motsvarande fonder.

Fonden investerar främst i obligationer utgivna av nordiska företag. Drygt 55 procent av fondens investeringar ligger i investment grade-obligationer medan resterande del är placerade i high yield-obligationer. Idag har Peter Werleus 45 olika innehav. Tyngdpunkten ligger på obligationer med betyget BBB+, knappt 11 procent, och betyget BB, 10,5 procent. De senaste tre månaderna har fonden stigit med 3,5 procent. Vanliga obligationsfonder har stigit med cirka 1 procent.

Michael Falken förvaltar Öhman Företagsobligationsfond. Den investerar i princip bara i investment grade-obligationer. Fondens lilla del i high yield, 2 procent, kommer fasas ut under året. Den nominella avkastningen ligger idag på cirka 7,5 procent.

Fonden investerar främst i Norden där cirka 60 procent av fondens cirka 45 innehav ligger. Resterade placeras främst i Europa. Sedan årsskiftet har fonden stigit med 4,2 procent samtidigt som vanliga obligationsfonder ligger på plus 0,3 procent.

Fondens senaste investering är i en obligation utgiven av ett engelskt börsbolag som äger och driver pubar. Obligationen ger en årlig ränta på 7,5 procent. Avgiften på 1 procent per år ligger i nivå med snittet för motsvarande fonder.

Placera.nu tror att dessa två fonder passar som alternativ till traditionella svenska obligationsfonder. Risken är högre men så även den bedömda framtida avkastningen.

För dem som vill ta mer risk och kanske få högre avkastning finns de rena high yield-fonderna.

Sparinvest SICAV HY Value Bonds SEK är en global high yield-fond. Idag fokuserar dock förvaltaren, Klaus Blaabjerg, på Europa där drygt 75 procent av fondens investeringar finns. Fondens kapital är valutaskyddat i svenska kronor, men risken är fortfarande hög. Den nominella räntan uppgår till 15 procent idag.

Historiskt har också risken varit stor. Systerfonden, som inte är valutaskyddad i svenska kronor, har en standardavvikelse på 17 procent. Det är högre än globala aktiefonder som uppvisar en risk på drygt 12 procent de senaste tre åren.

Men Sparinvest SICAV HY Value Bonds SEK har gått bra. I år ligger den på plus 10 procent och kan därmed mäta sig väl med globala aktiefonder som har stigit 6 procent i år. Avgiften ligger också i nivå med aktiefonder, 1,25 procent per år.