På tisdag, den 19 februari, väntas propositionen landa i Riksdagen. Den väntas innehålla förslag om att svenska pensionssparare ska kunna flytta sina pensionspengar mellan svenska pensionsförvaltare och till förvaltare i andra EU-länder från och med 1 maj.
Idén med flytträtt för pensionspengar uppkom under 1990-talet när livbolagens prestationer blev allt sämre och rätten att byta bolag fördes fram som en konsumenträttighet.
Det tyckte inte livbolagen. De lovade ju att skapa så god avkastning som möjligt på mycket lång sikt. För att det skulle kunna ske, ansåg de att de måste få arbeta i fred utan hot om att försäkringstagaren skulle kunna flytta pengarna. I den tanken fick de stöd av en statlig försäkringsutredning 1998.
Men bara ett par år senare kom en ny försäkringsrörelselagstiftning som gjorde det möjligt att flytta värdet av en återköpt pensionsförsäkring till en annan försäkring. Men för det krävdes att rättigheten fanns inskriven i det ursprungliga avtalet. Flytträtten blev alltså frivillig från bolagens synpunkt.
Efter några års ytterligare utredande om flytträttens vara eller icke vara kom ett nytt förslag om obligatorisk flytträtt för nytecknade pensionsförsäkringar i en regeringsproposition. Förslaget gick igenom och gäller från 1 juli 2007. Då fick försäkringstagaren rätt att inte bara återköpa sitt försäkringssparande, utan också föra över försäkringens värde från ett bolag till ett annat. Den obligatoriska flytträtten gäller enbart för nytecknade pensionsförsäkringar efter 1 juli 2007.
Så kom skrällen, den 2 februari 2007. En dom föll i EG-domstolen om ett fall i Danmark. Domen slog fast att det strider mot EG-rätten att enbart pensionsförsäkringar som är tecknade i hemlandet är avdragsgilla i självdeklarationen. EU-medborgare skulle alltså kunna teckna avdragsgill pensionsförsäkring i vilket EU-land som helst.
Domen ledde till att regeringen införde ett flyttstopp för alla pensionsförsäkringar, alltså även dem som hade frivillig flytträtt. Syftet var att undvika skatteplanering. Samtidigt lovade regeringen att ta fram ett förslag som skulle göra det möjligt att återinföra flytträtten.
Det är den propositionen vi nu inväntar på tisdag.
Det finns i dag en rad förvaltare som hade frivillig flytträtt före stoppet och som släpps loss i samband med den nya lag som nu väntas. Konsumenternas Försäkringsbyrå har listat dem på sin hemsida (www.konsumenternasforsakringsbyra.se), och redogör för vilka villkor som gäller för flytten.
Bolagen har nämligen rätt att själva ange villkoren, och det kan bli dyrt. En del bolag tar inga avgifter, andra vill ha 500 ellr 700 kronor, men det finns också de som kräver 1 eller till och med 2 procent av kapitalet. En viktig fråga är också hur mycket man egentligen får med sig i flytten.
"Det är inte alltid man får med sig hela det pensionskapital som finns redovisat i värdebeskedet när man flyttar sin traditionella pensionsförsäkring. Är försäkringsbolagets buffertkapital (den kollektiva konsolideringen) för lågt, kan bolagen behålla en del av pensionskapitalet", säger Camilla Bratt på Konsumenternas Försäkringsbyrå.
En annan fråga är vilka försäkringstagare som gynnas av att möjligheten att flytta pengarna. Bolagen hävdar att det finns en viss poäng med att vara långsiktig. Camilla Bratt tycker att det är bra med flytträtt, men tror inte att försäkringstagarna kommer att bli hoppjerkor.
Men det finns en stor grupp som kan behöva väckas:
"Den här frågan är egentligen mest intressant när det gäller tjänstepensionen, eftersom det är en sparform som många inte bevakar eller ens vet att de har. De som har haft flera anställningar kan ha en slatt här och en där. För dem kan det vara värdefullt att samla ihop sina olika försäkringar under ett tak och hålla ett öga på avgifterna", säger Camilla Bratt.
