STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Stora behov av ökade utgifter skapar ökat tryck på de offentliga finanserna i de europeiska länderna, samtidigt som det folkliga stödet för konsolidering är begränsat. Det kan leda till en fortsatt uppgång i skuldkvoterna.

Det uppger bedömare för Bloomberg News.

I fredags behöll Moody's och Fitch sina kreditbetyg för Frankrike på Aa2 respektive AA-. Men Fitch, som sänkte betyget för ett år sedan, noterade att den höga skuldnivån och den svaga historiken med budgetkonsolidering försvagar betyget. De varnade också för att stora underskott och lägre tillväxt utgör en risk framöver. Även Moody's varnade för ett ökat nedåttryck om inte konsolideringen förbättras.

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire sade i en kommentar att regeringen fortsatt har ett fast åtagande att få ned underskottet till 3 procent av BNP till år 2027.

"Vi kommer att hålla fast vid vår strategi baserad på tillväxt och full sysselsättning, strukturreformer och att minska de offentliga utgifterna", sade han.

Men frågan är hur mycket de europeiska regeringarna orkar konsolidera och därmed hålla ned skuldkvoterna. Efter en tid av kraftig stimulans i spåren av pandemin och energiprischocken så finns nu krav på en mer återhållen bana.

I IMF:s aprilprognos väntades Frankrikes offentliga skuld som andel av BNP stiga till cirka 115 procent år 2029, i Italien till 145 procent och i Storbritannien till 110 procent.

Stigande skuldnivåer ökar trycket på politikerna att agera, för att undvika att bli straffade med än högre räntenivåer. Hittills har spreaden mellan tyska och italienska statsobligationer sjunkit, men risken finns att den och andra kan öka.

Det finns samtidigt stora behov att investera i försvar, klimatomställning och för en åldrande befolkning. Det ställer politikerna inför svåra val mellan högre skatter och minskade utgifter på andra områden.

Opinionsmätningar pekar däremot på liten förståelse för budgetåtstramningar. EU-kommissionens senaste Eurobarometer visade att väljarnas främsta prioritet är att bekämpa fattigdom och exkludering, problemlösning som ofta kostar pengar, följt av stöd till ekonomin och att skapa nya jobb.

"Den ekonomiska situationen i Europa nu är redan mycket främjande för populistisk retorik. När dessa länder går in i en runda av ytterligare konsolidering så kommer det öka dynamiken", sade Famke Krumbmüller på EY till Bloomberg News.

EU-valet i juni kan ge skjuts åt populistiska strömningar, men när det är klart kan det komma en ny ansats att konsolidera.

En alltför kraftig åtstramning kan däremot kväva en återhämtning som bara är i sin linda. Ekonomer på Allianz tror att redan beslutad finanspolitisk åtstramning drar av en halv procentenhet i tillväxt i Europa 2024 och 2025.

"Det är en politisk och ekonomisk bomb för Europa, särskilt då USA inte tycks tänka så mycket på konsolidering i närtid och då Kina bara levererar tillväxt på grund av offentliga stimulanser. Den långa svansen av två större chocker spökar för de policyansvariga och kan få dem att göra policymisstag", skriver Allianz i en kommentar.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt