STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) USA:s president Joe Biden har varslat om att tullar på kinesiskt stål ska höjas från 7,5 procent till 25 procent, men det är bara en första åtgärd i en "bredsida" av kommande protektionism, rapporterar Wall Street Journal.

Den initiala tullhöjningen på Kinaimporterat stål ses delvis som en flört med väljare inför höstens presidentval. Beskedet aviserades i den för valet viktiga delstaten Pennsylvania, en så kallad "swing state" där det inte finns någon tydlig historisk prägel på hur väljarna röstar. Pennsylvania är också en stålregion.

Faktum är dock att åtgärden är relativt småskalig, endast omfattande 0,6 procent av den amerikanska stålefterfrågan. Importen från Kanada och Mexiko är många gånger högre.

Det finns alltså även planer på andra tullar mot Kinas kontroversiella export, som i takt med försvagad intern marknad skeppas ut över världen och lett till diskussioner om hur konkurrensstörande de kinesiska bolagen egentligen är. Flera utredningar i så väl USA som EU har initierats i saken. Bara den senaste veckan har först USA:s finansminister Janet Yellen och därefter Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besökt Kina och lyft frågan på högsta politiska nivå med kinesiska kommunistpartiets toppskikt.

"Inom tillverkningssektorer såsom stål producerar Kina redan mer än vad som med lätthet kan absorberas av Kina självt eller för den delen hela världen. Dessutom ger Kina statsstöd och andra sorters subsidier, vilket leder till att exporten översvämmar globala marknader till artificiellt låga priser. Det undergräver den amerikanska stålsektorn", sade Vita husets ekonomiska topprådgivare Lael Brainard i ett pressuttalande.

Diskussionen är densamma i andra sektorer. I Europa räds vissa fordonsbolag konkurrensen av elbilar tillverkade i Kina med statsstöd som hjälp för att balansera ut förluster, i syfte att de kinesiska bilmärkena ska slå ut konkurrens och äta marknadsandelar. Solpanelsindustrin har redan gått ett sådant öde till mötes, där en bärkraftig industri i Europa slogs ut av de billigare produkterna som tillverkats med hjälp av kinesiska statsstöd. Idag är solkraftsindustrin i princip beroende av Kinas tillverkning, vars marknadsandel enligt Internationella energimyndigheten IEA är över 80 procent.

Bidenadministrationen ämnar enligt Wall Street Journal att rikta in sig på flera olika fält för kommande protektionistiska åtgärder, bland annat solpaneler, batterier och elbilar.

Joakim Rönning +46 8 5191 7930

Nyhetsbyrån Direkt