(Tillägg: från stycke fyra)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Hoten mot den finansiella stabiliteten i Sverige har ökat, med stigande inflation, en mindre expansiv penningpolitik och högre räntor världen över.

Det framgår av ett pressmeddelande med anledning av Riksbankens stabilitetsrapport.

"Det är osäkert hur ekonomins aktörer kan hantera högre räntor. I Sverige har tidigare sårbarheter blivit större av att fastighetsföretagens och hushållens skulder har ökat. Sammantaget har hoten mot den finansiella stabiliteten ökat", skriver Riksbanken.

Riksbanken påpekar att de senaste åren har visat att det ekonomiska läget kan förändras snabbt och oväntat, med stora konsekvenser som följd. Den svenska ekonomins förutsättningar att klara påfrestningar är i vissa avseenden goda, med bland annat den låg offentlig skulder en relativt stark exportsektor. Samtidigt har dock de sårbarheter som redan funnits i den svenska ekonomin fortsatt att öka.

"De svenska bankernas stora och ökande utlåning till kommersiella fastighetsföretag utgör en betydande risk. Om kreditvillkoren stramas åt och konjunkturen försvagas ökar risken för stora prisfall på deras fastigheter, vilket kan få stora konsekvenser för såväl fastighetsföretag som långivare", skriver Riksbanken.

En annan sårbarhet rör bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning, som under lång tid ökat snabbare än inkomsterna. Nu ändras dock förutsättningarna för många hushåll i form av högre ränteutgifter och levnadskostnader. Detta gör att många hushåll kan behöva göra "stora anpassningar" i sin privatekonomi.

"Om kostnaderna blir högre än väntat och även bostadspriserna faller kraftigt skulle det kunna leda till en betydande minskning i hushållens konsumtion, vilket skulle kunna försämra företagens lönsamhet och öka bankernas kreditförluster och på så sätt skapa problem för den finansiella stabiliteten", skriver Riksbanken

Riksbankens slutsats är att motståndskraften behöver stärkas. För att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt och hantera riskerna krävs det breda reformer inom bostads- och skattepolitiken, men om sådana inte genomförs i den utsträckning som krävs ökar behovet av makrotillsynsåtgärder.

Riksbanken stöder Finansinspektionens ambition att i närtid fortsätta höja det kontracykliska buffertvärdet för att stärka motståndskraften i banksektorn och anser vidare att det är viktigt att åtgärda bristerna på den svenska marknaden för företagsobligationer samt öka användningen av fullt ut transaktionsbaserade referensräntor.

Cyberhotet är ett av de största hoten mot finansiell stabilitet och det har nu ökat som följd av Rysslands invasion av Ukraina. Här kärvs fortsatta åtgärder, enligt Riksbanken.

Vidare menar Riksbanken att det, mot bakgrund av den globala uppvärmningen, blivit än viktigare att den finansiella sektorn bidrar till klimatomställningen samt att finansiella aktörer införlivar klimatrelaterade risker i sina riskanalyser och att banker redovisar sina exponeringar mot klimatrisker.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt