STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Förslagen från EU och OECD om en ny beskattning av den digitala ekonomin riskerar att leda till dubbelbeskattning och nya möjligheter för skatteplanering.

Det skriver Pernilla Rendahl, professor i skatterätt vid Göteborgs universitet, i en ny SNS-rapport. Rapporten ingår i SNS forskningsprojekt "Skatter i en globaliserad värld".

I rapporten noteras att det huvudsakliga skälet som i dag anges för att förändra beskattningen av den digitala ekonomin, både inom OECD och EU, är att nuvarande skattesystem är orättvist eftersom traditionella företag anses betala mer skatt än digitala företag.

De bygger också på ett mål att nå mer hållbara skattesystem som kan säkra skatteintäkter och skapa återhämtning i ekonomin, delvis på grund av covid-19-pandemin, delvis på grund av risk för ojämlikheter mellan länderna, och utifrån ett EU-rättsligt perspektiv: säkra funktionen av den inre marknaden.

Många digitala affärsmodeller bygger på automatiserade system där värde kan skapas i flera länder samtidigt utan att fysisk närvaro krävs i landet. Den outnyttjade potential för beskattning som dessa värden innebär, anses enligt OECD och EU leda till orättvisa. Orättvisan består då inte enbart i skillnaden i företagsbeskattningen av traditionella och digitala affärsmodeller utan även i hur skatteintäkter fördelas mellan olika länder.

Förslagen som presenterats av både EU och OECD innebär förändringar i hur skatteintäkter fördelas mellan länder, med en ökad beskattning i länderna där tjänsterna konsumeras jämfört med exempelvis företagets hemvistland.

Än så länge finns inte någon samsyn kring de liggande förslagen, vare sig inom EU eller OECD.

I dag beskattas digitala tjänster i EU genom flera skatteslag, som inkomst på företagsvinst, mervärdesbeskattning eller en punktksatt på försäljning av digitala tjänster.

Enligt Pernilla Rendahl kommer hur de digitala affärsmodellerna identifieras och hur stora förändringarna blir att vara avgörande för ländernas möjligheter att beskatta digitala företag och tjänster.

"Det är i praktiken svårt att kategorisera ett företag som antingen 'digitalt' eller 'traditionellt' eftersom många företag håller på att utveckla sin digitala verksamhet", säger hon i en kommentar.

Kritiken mot de nya förslagen handlar för det första om själva utgångspunkten att nuvarande skattesystem skulle vara orättvist och kritiker ifrågasätter om de föreslagna förändringarna skulle vara mer rättvisa. För det andra riskerar förslaget att leda till parallella rättbildningar mellan bland annat inkomst- och mervärdesbeskattningen.

"En ny spelplan med olika former av beskattning av omsättning, vinster och konsumtion på flera nivåer skapar en komplexitet som sannolikt kommer att leda till olika former av dubbelbeskattning och skapa nya möjligheter till skatteplanering, särskilt om risken för dubbel icke-beskattning ökar", skriver Pernilla Rendahl i rapporten.

Hon tillägger att det likaså uppstår parallella tvistlösningsmekanismer beroende på vilket skatteslag som diskuteras.

Ytterligare en svårighet i detta är att samtliga stater kommer att utveckla en parallell rättsbildning i mer traditionell bemärkelse när de koordinerade reglerna inom respektive skatteslag ska tolkas och tillämpas i enskilda fall. Dessutom kan orättvisor uppstå mellan länder beroende på hur effektivt skatt kan samlas in och kontrolleras.

Hon frågar i rapporten vilken principiell grund som ska råda vid införande av en särskild skatt på digitala tjänster och konstaterar att en sådan skatt de facto leder till en dubbelbeskattning eftersom den, i likhet med mervärdesskatten, tas ut på omsättning.

Rapporten noterar också att det parallellt även sker en förändring av mervärdesskatten inom EU där digitala plattformar, som Amazon och E-bay, från och med juli 2021 får större ansvar som uppbördsmän, det vill säga i att samla in skatter. Denna förändring innebär bland annat att dessa plattformar får större kontroll över delar av flera länders skatteintäkter.

"Det skulle behövas en fördjupad analys, både om vad plattformarnas ökade ansvar innebär utifrån ett rättviseperspektiv, och om risken för parallella rättsbildningar och vad det i så fall skulle få för konsekvenser", framhåller Pernilla Rendahl.

Eftersom frågan om beskattning av den digitala ekonomin inte kan lösas ensidigt av nationella stater på ett hållbart sätt, krävs ett internationellt samarbete för att nå en överenskommelse om hur fördelning av ekonomiska resurser ska ske.

Enligt Pernilla Rendahl behöver politiker förstå frågans komplexitet och verka för hållbara lösningar på policy, princip- och regleringsnivå. Detta gäller samtliga tre regleringsnivåer: internationellt, regionalt och nationellt.

För att åstadkomma detta krävs fördjupade analyser.

"En rekommendation är därför att närmare analysera de parallella rättsbildningar som uppstår mellan olika skatteslag, inom samma skatteslag och mellan olika länder. Om detta inte görs riskerar skatterättvisa att bli mer av en fasadlegitimation än ett värde som leder till mer hållbara skattesystem", skriver Pernilla Rendahl i rapporten.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt