STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Konjunkturinstitutet räknar med att kostnaderna för de finanspolitiska åtgärderna blir 30 miljarder kronor lägre än i regeringens senaste prognos.

Det skriver KI i sin konjunkturprognos på onsdagen.

Regeringen har justerat ned sina prognoser för volymerna för korttidspermittering och omställningsstöd, men KI uppskattar att volymerna blir ännu lägre.

De spår också att utbetalningarna av sjukpenning i stället för karensavdrag, förebyggande sjukpenning och ersättning för sjuklönekostnader blir lägre än ursprungligen anvisat.

"Konjunkturinstitutet bedömer att kostnaden för åtgärderna kommer bli 30 miljarder kronor lägre än regeringens senaste prognos", skriver KI.

Sammantaget uppgår därmed kostnaderna för de finanspolitiska åtgärder för 2020 som vidtagits efter budgetpropositionen för 2020 och som allt väsentligt föreslagits till följd av covid-19-pandemins konsekvenser till knappt 175 miljarder kronor. Den totala finanspolitiken för 2020 bedöms uppgå till cirka 205 miljarder kronor.

KI noterar att den svenska ekonomin nästa år kännetecknas av en djup lågkonjunktur, men också av en snabb konjunkturåterhämtning.

"Den åtgärdsmässigt omfattande budgeten för 2021 innebär att finanspolitiken fortsätter att stödja återhämtningen i Sverige nästa år, samtidigt som det offentliga underskottet blir lägre än 2020", skriver KI.

Med tanke på pandemin och den djupa lågkonjunkturen anser de att detta inte är omotiverat. Det innebär dock samtidigt att det offentligfinansiella sparandet förblir rejält negativt 2021, om än inte fullt lika negativt som 2020.

"Det är därför rimligt att finanspolitiken stramas åt åren därpå så att ett sparande i linje med överskottsmålet nås 2024. Det strukturella sparandet stärks och blir -1,1 procent av potentiell BNP 2021", skriver KI.

Att det strukturella underskottet är fortsatt stort nästa år bedöms vara förenligt med det finanspolitiska ramverket.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt