STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Löneökningstakten nästa år, efter höstens avtalsrörelse, blir något lägre än den varit på senare år, men ändå högre än vad som kunde förväntats med tanke på den djupa nedgången i ekonomin.

Det säger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl till Nyhetsbyrån Direkt på onsdagen.

"Regeringen har stöttat företagen, så att de inte är i ett lika dåligt läge än vad de annars skulle ha varit. Vi går också in i ett bättre konjunkturläge, där arbetslösheten kommer att sjunka igen nästa år, och många av dem som blivit arbetslösa tillhör utsatta grupper. Industriavtalet pressar också samman löneökningarna", säger hon.

Stödåtgärder som korttidspermitteringar och omställningsstöd bidrar till att företagen inte drabbas lika hårt av covid-19-pandemin som de annars skulle ha gjort. Samtidigt håller den svenska lönebildningsmodellen med ett normerande industriavtal ihop löneökningarna, som annars sannolikt skulle ha skiljt sig åt betydligt mellan olika branscher, beroende på hur hårt de drabbats av pandemin.

I sin nya konjunkturprognos räknar KI med att löneökningstakten uppgår till totalt 1,9 procent i år, när många får noll i centrala löneökningar nu när avtalen pausats till i höst, och 2,2 procent nästa år, efter höstens avtalsförhandlingar. Det senare är något lägre än snittet på runt 2,5 procent de senaste åren.

"Det är lägre än tidigare, det märks att vi har en svagare konjunkturutveckling", säger Ylva Hedén Westerdahl.

KI räknar också med att löneökningstakten i offentlig sektor blir något högre än i näringslivet då de tror att Kommunal kommer att få igenom sitt krav att yrkesutbildade inom välfärden ska få högre löneökningar än industrins märke.

"Man kommer att behöva höja lönerna för att attrahera fler att jobba i kommunal sektor. Pandemin har också visat på brister i kompetens och med högre utbildningskrav följer högre löner", säger Ylva Hedén Westerdahl.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt