BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) Rabatten på EU-avgiften som bland annat Sverige vill ha hör till de mest omstridda frågorna inför EU-toppmötet på fredag-lördag.

Det uppgav en hög EU-diplomat på tisdagen.

På tisdagsförmiddagen diskuterade EU-ambassadörerna förslag på EU:s återhämtningspaket och långtidsbudget 2021-2027.

Åsikterna går fortfarande kraftigt isär. EU-ministrarna håller möte på onsdagen, men väntas inte föra förhandlingarna framåt innan EU-ledarna möts fredag-lördag i Bryssel.

"Det blir inte lätt, men det är möjligt att nå en överenskommelse vid helgens toppmöte", sade en EU-diplomat.

Det har talats om förberedelser för ytterligare ett extra toppmöte senare i juli om helgens toppmöte misslyckas.

"I nuläget finns inga idéer om att sikta på ett andra toppmöte", sade EU-diplomaten.

I fredags lade Europeiska rådets ordförande Charles Michel ett kompromissförslag där långtidsbudgeten uppgick till 1.074 miljarder euro och återhämtningspaketet 750 miljarder euro, varav 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.

I kompromissen skulle Sverige få 798 miljoner euro i rabatt i en klumpsumma under den sjuåriga budgetperioden. De andra stora nettobetalarna Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike skulle också få rabatter.

På tisdagsmorgonen argumenterade EU-ambassadörerna från dessa länder att rabatterna borde vara högre. Andra länder ville däremot sänka rabatterna och vissa ville fasa ut rabatterna under sjuårsbudgeten.

EU-diplomaten påpekade att allt hänger ihop i förhandlingarna. Om totalvolymen för budgeten och återhämtningspaketet sänks sjunker nettobetalarnas avgifter på detta sätt i stället. I så fall skulle de kunna acceptera en lägre rabatt.

De sparsamma fyra - Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike - vill även att inga bidrag ska ges till behövande EU-länder, utan bara lån.

För att få lån eller bidrag måste mottagarlandet lägga fram en plan på ekonomiska reformer.

En av de svåraste frågorna att lösa är hur utbetalningar av dessa lån eller bidrag ska godkännas. Nederländerna anser att enhällighet krävs bland EU-länderna.

För många andra räcker kvalificerad majoritet bland EU-länderna för ett godkännande.

Kommissionen anser att det ska vara tvärt om, att kommissionens förslag om godkännande ska gå igenom om inte en kvalificerad majoritet röstar för att stoppa godkännandet.

En annan känslig fråga är hur hårda villkor ska ställas på att EU-länder måste följa principer för en demokratisk rättsstat. Många länder vill ha hårda krav medan Ungern och Polen inte vill det.

Ungern har också hotat med veto i förhandlingarna om EU inte avslutar den pågående granskningen av Ungerns brott mot rättsstatsprinciperna. En stor majoritet väntas motsätta sig att granskningen avslutas.

Andra trätoämnen är om EU ska skaffa sig nya egna intäktskällor (egna resurser). En plastskatt verkar ha brett stöd. Men det är svårare att få stöd för kommissionens förslag om en digital skatt eller en gränsskatt på koldioxidtunga importvaror.

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

https://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt