(Tillägg: från stycke 13)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ställningstagandet till ett eventuellt deltagande i bankunionen förutsätter en sammanvägning av en rad - i flera fall osäkra - konsekvenser av att delta. Det är viktigt att sammanvägningen görs utifrån ett helhetsperspektiv.

Det framgår av ett betänkande från utredningen om ett eventuellt svenskt deltagande i den europeiska bankunionen som överlämnades till regeringen på måndagen.

Utredningen anser att det finns ett antal särskilt viktiga aspekter att överväga:

* Svensk banksektors utveckling och betydelse för näringslivet en viktig utgångspunkt.

* Svensk ekonomi och finanssektor är nära sammankopplade med euroområdet, i synnerhet Finland och Baltikum.

* Ett deltagande bedöms inte ha uppenbara stabilitetskonsekvenser under normala omständigheter.

* Konsekvenser av ett deltagande bör även bedömas ur ett systemkrisperspektiv.

* Den politiska legitimiteten i Sverige.

* Svenskt inflytande och risken för marginalisering.

* Nya sårbarheter i det finansiella systemet.

Angående tidpunkten för ett ställningstagande konstaterar utredningen att kvarvarande bankrisker inom euroområdet och Storbritanniens avsikt att lämna EU är två osäkerhetsfaktorer som, i kombination med osäkerheten om bankunionens slutliga utformning, är argument för att skjuta ställningstagandet på framtiden.

Ett annat skäl att skjuta upp ställningstagandet kan vara att eventuella negativa konsekvenser av att stå kvar utanför bankunionen tydliggörs.

Ett par argument talar emellertid emot att senarelägga ställningstagandet. Dels är det svårt att bestämma en specifik tidpunkt vid vilken bankunionen ska anses vara fullbordad. Dels finns det sannolikt ett större utrymme att åstadkomma arrangemang för att göra villkoren för deltagande mer lika de villkor medlemsstater som har euron som valuta åtnjuter om ett deltagande sker i närtid, heter det i utredningen.

Den särskilda utredaren Anna-Karin Jatko noterade vid en pressträff att flertalet EU-länder är medlemmar i bankunionen och sade att om Danmark går med måste det övervägas om Sverige riskerar att marginaliseras.

Hon sade att ett svenskt medlemskap skulle kunna ge bättre konkurrensvillkor på sikt på grund av lika spelregler, medan effekterna på statsfinanserna eller kreditgivningen bedöms bli begränsade.

De statsfinansiella konsekvenserna skulle primärt handla om en överföring av redan inbetalda avgifter till resolutionsreserven.

"Vår bedömning är att vi ser att det gäller samma villkor för samtliga bankunionsorgan förutom rösten i ECB-rådet", sade hon och tillade att det finns ett antal mekanismer som kompenserar för detta, bland annat kan man förklara att man inte ser sig bunden av vissa regler och att man kan lämna bankunionen efter tre år.

Finansmarknadsminister Per Bolund sade vid pressträffen att regeringen nu ska skicka ut förslaget på remiss, troligtvis efter julhelgen, och att remissrundan blir bred.

Remissvaren väntas kunna sammanställas under våren 2020.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt