STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den neutrala reporäntan, som ungefär kan beskrivas som den nivå på reporäntan som varken stimulerar eller bromsar den ekonomiska aktiviteten och inflationen, är klart lägre än den varit tidigare och troligen en bra bit under Riksbankens officiella bedömning på 2,5-4 procent. Kanske är den neutrala reporäntan inte ens 1 procent, enligt en rundringning bland ekonomer som Nyhetsbyrån Direkt har gjort.

"Den neutrala reporäntan är nog under 1 procent. Jag har svårt att se att den skulle vara långt över det. Om den neutrala räntan låg långt över 1 procent borde vi ha ett betydligt högre och accelererande kostnadstryck i ekonomin. Nu har vi ett stigande, men inte accelererande kostnadstryck, så vi ligger nog inte jättelångt ifrån den neutrala nivån", säger Anders Nordberg, makroekonom vid Länsförsäkringar, till Nyhetsbyrån Direkt och tillägger att det är "inte omöjligt" att den neutrala reporäntan rentav är negativ.

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström tror inte heller han att den neutrala reporäntan är så mycket högre än dagens reporänta på -0,25 procent.

"Det finns nu en enighet om att det är högkonjunktur i svensk ekonomi, eller åtminstone att ekonomin är i balans och att vi inte har någon lågkonjunktur. Då borde man tänka sig att reporäntan är åtstramande, vilket skulle tala för att den neutrala reporäntan är lägre än dagens nivå. Men det tror ju ingen riktigt ändå. Jag skulle ändå säga att dagens styrränta på -0,25 procent stimulerar ekonomin, men den neutrala reporäntan är inte så mycket högre än i dag. Jag skulle gissa på mellan 0 och 1 procent", säger han.

Andra tror på en högre neutral reporänta. Robert Boije, chefekonom vid SBAB, räknade på saken i höstas och utifrån beräkningar från Bank of England kom han fram till att en normal reporänta är runt 2-3 procent. I dag tror han att det är "närmare 2 än 3" procent.

Ingen tror dock att den neutrala reporäntan är lika hög som i Riksbankens officiella bedömning från februari 2017, då de beräknade att reporäntan på lång sikt kan väntas ligga inom intervallet 2,5-4 procent. Detta var en sänkning från tidigare bedömning på 3,5-4,5 procent.

Riksbankschef Stefan Ingves talade i ett anförande för att par veckor sedan om långsiktigt fallande realräntor, räntor efter inflation, som enligt en skattning från Riksbanken för svensk del har sjunkit från 1,5-2 procent i mitten av 1990-talet till -1 procent i dag. Detta till följd av att viljan att spara har ökat mer än viljan att investera, vilket leder till sjunkande räntor. En lägre realränta borde innebära att även bedömningen av den neutrala reporäntan ska justeras ned. Även om Stefan Ingves inte sade något direkt om detta talade han om de långsiktiga trendernas betydelse för penningpolitiken, bland annat just vad gäller sjunkande realräntor.

"Väldigt mycket tyder på att den neutrala reporäntan är väsentligt lägre än Riksbankens officiella estimat på 2,5-4 procent. Stefan Ingves senaste tal indikerar också att den är lägre än så", säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Handelsbankens chefekonom Christina Nyman säger att Riksbankens bedömning nog bör ses som vad reporäntan kan vara på riktigt lång sikt och att knappast heller Riksbanken tror att det skulle vara någon normalnivå de närmaste åren.

"Det är bara att titta på deras egen räntebana. Då går reporäntan upp till 0,8 procent om tre år. Deras egen bedömning är alltså att räntan går upp, men väldigt långsamt", säger hon.

Flera ekonomer efterlyser också att Riksbanken gör en ny bedömning av den neutrala reporäntan.

"Jag tycker att Riksbanken borde se över den här bedömningen en gång till", säger SBAB:s Robert Boije.

"Det vore nog dags att Riksbanken att kommunicera något nytt", säger Swedbanks Andreas Wallström.

Christina Nyman menar att Riksbanken sänder lite motstridiga signaler kring framtida räntor - där de å ena sidan i sin egen räntebana räknar med fortsatt historiskt mycket låga räntor men där de å andra sidan säger till hushållen att ta höjd för betydligt högre räntor framöver.

"Den kommunikationen stämmer inte med Riksbankens egen räntebana. Med räntebanan vill de ju påverka förväntningarna och då kan man inte samtidigt säga att räntan både kommer att vara låg och att den kommer att vara hög. Jag kan förstå att de vill varna för att räntorna inte alltid kommer att vara så har låga, men har man en prognos om att räntorna kommer att vara låga är det vad man borde trycka på", säger hon.

Christina Nyman tror för egen del att en neutral reporänta är "lite högre" än nuvarande reporänta.

"Vi har en ganska normal tillväxt och en inflation runt målet. Den neutrala reporäntan är nog lite högre än i dag, men den är inte långt från dagens nivåer", säger hon.

Hon påpekar också att den neutrala reporäntan är ett svårfångat begrepp som går att tolka på lite olika sätt och där man kan ha olika bedömning om den neutrala nivån nu och på lång sikt. Även de andra ekonomerna framhåller att det är en väldigt svårt att säga exakt vilken nivå den neutrala reporäntan ligger på och att man kan närma sig frågan på flera olika sätt.

Andreas Wallström säger att en startpunkt kan vara det faktum att vi lever längre och därmed kommer att behöva spara mer till pensionen. Dessutom kommer själva förmögenhetsstocken att öka i ett åldrande samhälle. Samtidigt är investeringarna lägre än tidigare.

"Räntan styrs av sparande och investeringar. Just nu och troligen även under många år framöver finns det mycket sparande att placera och samtidigt en ganska liten efterfrågan på investeringar. Detta gör att räntan inte behöver vara så hög. Folk vill ändå spara och man kräver inte så mycket avkastning för att göra det. Då blir räntan lägre", säger han.

Han säger att det höga sparandet troligen förklaras av demografi medan de låga investeringarna kan hänga samma med en ny digitaliserad ekonomi där företag inte behöver investera lika mycket i fabriker och maskiner som tidigare.

Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall säger att man kan utgå från den svenske nationalekonomen Knut Wicksells teorier om den naturliga räntan.

"Enklast är den naturliga realräntan avkastningen på kapital eller produktivitetstillväxten. Den har sjunkit och är i dagsläget nog runt 0,5 procent, om man utgår från de naturliga realräntor som Federal Reserve beräknar. Till detta ska man lägga inflationen, där det under överskådlig framtid är orimligt att utgå från Riksbankens mål på 2 procent. Det handlar nog snarare om en underliggande inflation på 1-1,5 procent. Då kommer man fram till en neutral reporänta på 1,5-2,0 procent", säger han.

Ett annat sätt att närma sig frågan är att titta på de långsiktiga förväntningarna på reporäntan. Enligt Kantar Sifos Prosperas månatliga undersökningar bland aktörer på penningmarknaden har prognoserna om reporäntan på fem års sikt skruvats ned från drygt 3,5 procent i början av 2010 till just över 1 procent i dagsläget. Det kan ju dock tänkas att reporäntan på fem års sikt kan avvika från vad som är den neutrala nivån.

Bild: Förväntningar på reporäntan om 5 år bland aktörer på penningmarknaden, 3 månaders glidande medelvärde

En viktig aspekt i bedömningen av vad som är en långsiktigt neutral reporänta är i vilken utsträckning man tror att dagens låga räntor är en övergående effekt av finanskrisen, som lett till ett ökat sparande och lägre investeringar, och i vad mån det handlar om mer bestående strukturella skiften, vilket var just vad Stefan Ingves berörde i sitt tal.

"Många tänker nog fortfarande att dagens räntor är mycket präglade av finanskrisen och därmed tillfälliga, men det är tio år sedan nu", säger Swedbanks Andreas Wallström som alltså lyfter fram en åldrande befolkning som en viktig förklaring till ett lägre ränteläge nu än tidigare.

"Det har gått lång tid sedan finanskrisen nu och även om den säkerligen påverkat räntorna gör andra faktorer det också. Det är bara att titta på USA, där Federal Reserve kommit upp till 2,5 procent styrränta, men där har de stannat nu. Det ser inte ut som kommer höja särskilt mycket mer heller. Räntorna har varit låga länge och inte mycket tyder på att de kommer att gå upp snabbt", säger Handelsbankens Christina Nyman.

SBAB:s Robert Boije påpekar att den reala jämviktsräntan trendat nedåt i årtionden, till följd av globala strukturella faktorer som lägre produktivitet, ökat sparande till följd av ändrad demografi och lägre investeringar från såväl offentligt som privat håll. Han lyfter också fram att strukturella faktorer talar för att räntorna kommer att förbli låga under överskådlig framtid.

Nordeas Torbjörn Isaksson framhåller att det också går att tänka kring den neutrala reporäntan i termer av vad svensk ekonomi tål.

"Bostadsmarknaden skulle inte klara av att Riksbanken höjde reporäntan ens till den lägre nivån i deras intervall - 2,5 procent. Då skulle bostadspriserna falla. Läget på bostadsmarknaden är skört redan i dag", säger han.

Han säger att det skulle krävas lägre skulder i förhållande till disponibel inkomst för att det skulle vara möjligt att höja reporäntan till 2,5 procent utan att få fallande bostadspriser som ett brev på posten.

"Även med en ganska hög löneökningstakt skulle det ta väldigt lång tid att få till en sådan anpassning", säger han.

Torbjörn Isaksson tillägger att ekonomin anpassar sig till en låg räntenivå, genom ökad skuldsättning, som gör det allt svårare att höja räntan i framtiden.

"Ju längre man ligger kvar med en låg reporänta desto mer anpassar sig ekonomin till det och ju svårare blir det att höja räntan i framtiden", säger han.

Det brukar ibland talas om en Japanisering - ett läge med varaktigt låg inflation och låga räntor. Japans centralbank Bank of Japan har brottats med låg inflation i årtionden och har inte höjt sin styrränta sedan vintern 2007. Den japanska styrräntan, som i dagsläget är -0,10 procent, har dessutom inte varit över 0,50 procent sedan slutet av 1995.

Macrobonds chefekonom Roger Josefsson menar dock att man inte ska vara för pessimistisk. Han säger att den neutrala reporäntan är lägre än Riksbankens bedömning, men det viktiga är enligt honom att den går att påverka.

"Vad den neutrala reporäntan är beror på vad vi gör med ekonomin. Vi har vant oss på att tänka på tillväxt som något exogent av gud givet, men då hamnar man fel. Det går att få upp den långsiktiga tillväxten och produktiviteten genom till exempel offentliga investeringar. Vi borde använda det finanspolitiska utrymmet till att förbättra ekonomins funktionssätt", säger han.

Han säger många fastnar i att vi har en lägre strukturell tillväxt och en låg reporänta, när det i själva verket går att höja ekonomins potential.

"Min poäng är att vi kanske inte bara ska ge upp hoppet och tro att vi aldrig får en hög tillväxt och en hög ränta igen. Det kan vi påverka genom vad vi gör med de resurser vi har, särskilt nu när räntan är så låg", säger han.

Roger Josefsson menar att finanspolitiken borde handla mer om vart man långsiktigt vill ta Sverige.

"Det är lätt att det bara blir RUT-avdrag och kommunpengar. Det tror jag inte är någon framgångsväg. Vi kanske kan göra något vettigt med finanspolitiken och investera i innovation, infrastruktur, utbildning och liknande", säger han.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt