STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken har länge varit oroad för marknadsreaktionen när de väl börjar höja räntan, men det är i mycket upp till dem själva att styra kronreaktionen.

Det skriver Richard Falkenhäll, senior valutastrateg på SEB, i ett marknadsbrev.

Den första räntehöjningen från Riksbanken närmar sig nu. Även om den underliggande inflationen varit dämpad så har Riksbanken ändrat sin kommunikation och en höjning kan komma redan i december, även om februari är något mer troligt.

En del av kronans svaghet ses generellt som beroende på Riksbankens expansiva hållning, som innebär att svenska korträntor är bland de lägsta i världen. Under många år har det också funnits en bred uppfattning, och uppenbarligen oro bland direktionsledamöterna, om att kronan skulle stärkas betydligt om Riksbanken började signalera en stramare penningpolitik och leverera räntehöjningar. Detta särskilt om andra centralbanker och ECB skulle fortsätta med en oförändrad policy.

Globalt finns det samtidigt flera exempel på centralbanker som börjat strama åt. Federal Reserve gjorde det i december 2015, vilket följts av Bank of England och Bank of Canada under 2017 och Norges Bank i september i år. Det finns därför flera exempel på vad som kan hända med kronan om Riksbanken slår till runt årsskiftet.

Beräkningar visar att för dessa fyra länder har valutan stärkts 1-1,5 procent relativt andra G10-valutor 40 dagar innan beslutet, för att därefter gå sämre de följande 100 dagarna och återgå till i stort sett samma nivå som 40 dagar före höjningen.

"Det vi kan lära av detta är att räntehöjningar tycks utlösa en valutaförstärkning som startar cirka 40 dagar före beslutet. Men den positiva inverkan på valutan tycks inte dröja kvar, utan det är mer en 'buy the rumour, sell the fact'-reaktion", skriver SEB.

Den första höjningen i cykeln tycks ge en lite kraftigare reaktion då det skapar förväntningar om fler räntehöjningar framöver. Reaktionen har också varit mer markant i Kanadadollarn än i pundet och USA-dollarn eftersom BOC varit tydligare med att de ska fortsätta med snara höjningar. Den norska kronan försvagades däremot efter höjningen då Norges Banks kommunikation sågs som duvaktig.

Då inte heller Riksbanken väntas leverera ett hökaktigt beslut så kan detta, översatt till svenska förhållanden, ge en förstärkning i EUR/SEK från cirka 10:40 ned till 10:15 vid tiden för beslutet. Potentiellt kan det fortsätta något till 9:95 innan det slutar runt 10:20-10:30 när 100 dagar passerat från höjningen.

Kronans reaktion kommer i slutändan att bestämmas av Riksbankens kommunikation. Om de kan övertyga marknadsaktörer om att de kommer att gå mycket gradvis fram så kan reaktionen bli mycket mindre än så, som i fallet med Norges Bank. Rädslan för en klart starkare krona hos direktionen kan därför vara överdriven.

"Om de kan lyckas dra ned förväntningarna om ytterligare höjningar genom en duvaktig kommunikation så kan den positiva effekten i kronan i själva verkat bli mycket begränsad", skriver SEB.

Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt