METACON
SVERIGES BIOGASSATSNING BANAR VÄG FÖR VÅR VÄTGAS - VD (Direkt)

2018-08-30 14:55

(omsänd: nytt bildformat)

STOCKHOLM (Direkt) Att Sverige under lång tid har satsat på biogas banar vägen för energiteknikbolaget Metacon vars teknik utifrån olika kolväten såsom biogas skapar vätgas som sedan kan användas till el, värme eller drivmedel.

Det säger Metacons vd Christopher Törnblom i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt inför listningen av bolagets aktie på NGM Nordic MTF.

Han talar om företagets behov av att å ena sidan snabbt komma ut på den växande vätgasmarknaden och å andra sidan att inte bränna för mycket krut för tidigt innan bolagets produkter är helt redo.

Christopher Törnblom räknar med att ha en certifiering klar under det första kvartalet nästa år. Det kan följas av en eventuell bredare global lansering som sannolikt då kommer att kräva ytterligare kapital.

Metacon är ett internationellt energiteknikbolag med bas i Sverige och Grekland, med säte i värmländska Karlskoga. Den övergripande verksamhetsidén är att kommersialisera små- och medelstora energisystem för produktion av vätgas. Namnet Metacon kommer av metan-konvertering, när metan, som finns i bland annat biogas, görs om till vätgas.

Metacons tekniklösningar omvandlar kolväten till vätgas genom så kallad katalytisk ångreformering. Genom att bolaget integrerar den egenutvecklade "reformern" med bränsleceller och andra systemkomponenter kan Metacon erbjuda kompletta produkter och anläggningar på vätgasområdet.

Varför anser du att man ska köpa aktier i Metacon?

"Det har vuxit fram en marknad för vätgas där även konsumenten nu börjar få möjlighet att ta del av den goda energi som vätgas är. Det börjar produceras bilmodeller som ska gå på vätgas. Toyota och Hyundai har redan modeller ute på marknaden och de andra stora bilmärkena följer efter. Om tio år kanske var femte bil i vissa marknader går på vätgas. Om vi ska nå klimatmålen som har satts upp framförallt via Parisavtalet måste vi göra något åt vilken typ av bränsle vi använder. Vätgas släpper i drift ut noll koldioxid och är därför en väldigt intressant energikälla, vare sig det är för el, värme eller drivmedel", säger Christopher Törnblom.

Metacon erbjuder bland annat en liten anläggning för konsument på 5 kilowatt som passar en villa. Anläggningen producerar både el och värme.

"På den tyska marknaden finns ett nätverk för gas över hela landet, ungefär som vi har fjärrvärme i många städer. Man kan koppla in vår produkt på samma sätt som en värmepump", uppger han.

image

Foto: Mindre system (P5) för villa. Bildkälla: Metacon

Metacon gör även större anläggningar för industrier och stora fastighetsbestånd.

"För tillfället har vi ett projekt i England på en 50 kilowattsanläggning tillsammans med General Electric och Daimler/Mercedes som går i drift i september. Det ingår i EU:s forskningsprogram Horizon 2020. Även för de mindre produkterna jag nämnde tidigare har vi tilldelats EU-pengar för att producera och för att förhoppningsvis även få en certifiering av produkten under det första kvartalet nästa år."

Det tredje område som bolaget är verksamma inom är tankstationer för vätgas.

EU-kommissionen har som mål att det år 2020 ska finnas en vätgasmack var 30:e mil på Europavägar?

"Ja. Man har en form av korridorstrategi. Vår lösning består i grunden av en så kallad reformer, som har utvecklats av vårt grekiska dotterbolag. Vi har redan en mindre tankanläggning i Arjeplog för att förse vintertestningen av fordon med vätgas. Vi har för avsikt att få upp en något större tankanläggning i Mellansverige för att kunna visa upp även i lite mer normala förhållanden. Sedan har vi en tankanläggning i Grekland som vi håller på och utvecklar som är ideal för det här syftet."

image

Foto: Tankstation för vätgas med så kallad reformer. Bildkälla: Metacon

Vad är fördelen med att lokalt producera vätgas för tankstationer, jämfört med produktion vid andra anläggningar?

"Fördelen med vår teknik är att vi kan producera vätgasen lokalt vid macken baserad på inhemsk koldioxidneutral råvara, det vill säga biogas som finns tillgänglig över hela landet. Närheten till lokal råvara gör att vi eliminerar långa kostsamma och koldioxidgenererande transporter. I vårt drömscenario är alla biogasmackar kompletterade med en vätgasmack från Metacon."

Vad har ni för konkurrensfördelar som kan tänkas vara bestående på sikt?

"Om vi börjar med teknologin så har vi starka patent. Det blir svårt för andra att duplicera tekniken. Vi har bedrivit utveckling under väldigt lång tid. Vi kan producera vätgas vid lägre värme, vilket minskar kostnaden och innebär ökad kontroll. Sedan är det positivt att vi kan producera både värme och el. Effektivitetsgraden är också väldigt viktig och den är mycket hög hos oss - runt 80 procent", säger Christopher Törnblom.

"Miljömedvetenheten har också skjutit i höjden. Bara under sommaren har folk börjat fundera kring vad som händer med klimatet. Där har vi en enorm fördel eftersom det inte finns så många alternativ till vätgas för nollutsläpp. I slutänden måste dock produkten även vara ekonomiskt hållbar och nu börjar vi nå dit."

Går ni in i en kommersialiseringsfas nu?

"Jag skulle säga att vi fortfarande är i en viss form av pre-kommersialiseringsfas med tanke på att de anläggningar vi har sålt på många ställen i världen framförallt har varit testinstallationer. Jag har uppfattningen att vi ska ha en 100 procent fungerande produkt som är certifierad innan vi går ut brett. Det bedömer jag att vi kommer att ha i det första kvartalet nästa år."

Ni spenderade 13 miljoner kronor 2016 och 15 miljoner 2017. Kan budgeten öka ytterligare efter den nyemission ni nu genomför?

"Det skulle jag inte påstå. Den här kapitalanskaffningen tar oss ungefär ett år framåt, vilket börsen kräver. Beloppet rimmar ganska väl med vad vi kommer att behöva givet den kostnadsbas vi har. Det här är inte pengar som räcker för en full lansering globalt."

Hur ska ni använda emissionsbeloppet på 17 miljoner kronor?

"Framförallt ska vi stärka bolagets allmänna finansiella ställning för att få några installationer på plats och sedan lägga grunden för en full lansering under nästa år. Den emission vi gör nu är väldigt liten om vi jämför med vad vi kommer att behöva. Jag tror att vi under nästa år kommer att behöva titta på någon form av expansionsemission. Då hoppas jag att vi har fått ut ett antal ytterligare produkter och att vi har blivit mer kända i samhället samt att folk börjar förstå att det här är framtidens bränsle. Sedan behöver vi bygga upp en global infrastruktur för att sälja och marknadsbearbeta mer aktivt. De resurserna har vi inte i dag, varken personalmässigt eller finansiellt. Vi får ta det steg för steg. Först ska vi ha starka, certifierade produkter. Många företag gör misstaget att gå ut lite för tidigt."

Ska ni bygga ut försäljningsorganisationen?

"Inte kraftigt. Vi kanske kommer tillsätta någon form av ytterligare resurs och sedan har vi agenter. Dessutom har vi två säljare i Japan och en i Grekland."

Har ni några finansiella mål?

"Det är svårt för mig att ge några finansiella estimat i dagsläget. Vi är fortfarande delvis i pre-kommersialisering. Vi kommer att veta mer i början av nästa år. Om vi ska gå ut och göra en stor emission kommer det att vara större krav på de bitarna. Den potentiella marknaden är dock mycket stor och jag vet vad vi har i portföljen. Om bara 'P5:an', som vi kallar den mindre anläggningen på 5 kilowatt, lyckas har vi en miljardmarknad framför oss."

Vilka segment eller marknader ska ni fokusera på i närtid respektive på sikt?

"När det gäller el och värme ligger fokus på kort sikt på de mindre systemen eftersom de redan har varit i drift på många olika ställen i världen och börjar närma sig certifiering. Vi kommer inte att agera för utspritt. Vi kommer att fokusera på Sverige där vi hör hemma, även om det är en liten marknad. Sedan är Tyskland intressant för oss i relativ närtid. De har naturgassystemet, subventioner för vår typ av anläggningar och relativt höga elpriser, vilket gör att tyskar är beredda att betala bra för produkterna. Vi kan ha fantastiska marginaler i ett land som Tyskland", säger han.

"Sydkorea har också kommit in i bilden eftersom de satsar så mycket på vätgas. Vårt japanska dotterbolag är väl positionerat och följer vad som händer i Japan, som har en aggressiv plan för övergången till vätgassamhället. Vi ser framför oss ett ökat engagemang i Japan eftersom den marknaden är så ofantligt stor. Sedan vill jag naturligtvis att vi ska vara närvarande i Grekland eftersom vi har så stor verksamhet där. På längre sikt är USA en jättemarknad - särskilt Kalifornien."

Vilken roll ska Sverige och den svenska marknaden spela för ert företags utveckling?

"Vi kommer att försöka få upp ett par testinstallationer av 'P5:an'. Vi har redan idéer om var de ska stå. Sedan ligger fokus naturligtvis även på tankstationen som är Metacons egen produkt baserad på vårt grekiska dotterbolag Helbios reformer-teknologi. Vi har ett par diskussioner just nu med ett antal spelare avseende att inrätta konsortium för att med en kommuns stöd få upp en tankstation, ungefär som i Sandviken. Vissa kommuner är mycket intresserade och entusiastiska gällande vätgas. Transportsektorn är naturligtvis väldigt intressant för oss eftersom man där har mycket initiativ om att börja få igång vätgas som bränsle för bussar, tåg och båtar. Jag testade en vätgasbil i Sandviken i somras. Den lät ingenting - det kändes som att köra utan motor", säger Christopher Törnblom.

Vilka politiska beslut hoppas ni på i Sverige?

"Vi skulle naturligtvis önska att Sverige var lika aktiva som andra länder när det gäller vätgas. I Norge har man en enorm vätgasaktivitet och även i övriga delar av Europa finns en stark röst för att vätgas är ett unikt och fantastiskt bränsle med tanke på att det har nollutsläpp i drift."

Vad utanför driften medför utsläpp med er teknik?

"När vi nyttjar lokalt producerad biogas minimerar vi transporterna för det första och för det andra är biogas en grön råvara. Våra reformers är mycket kompakta och det går åt lite material för att tillverka dem. Lägg märke till att en vätgasbil inte ständigt transporterar batterier på cirka ett halvt ton utan den tankas med 4-7 kg vätgas. De senaste versionerna av bränslecellsbilar drar under 100 gram vätgas per mil, vilket ger en räckvidd på över 70 mil per tankning."

Hittills har Sverige snarare satsat på biogas än vätgas. Hur ser förutsättningarna ut för er i Sverige?

"Jag tycker att de är goda. Det utbredda nätverket av biogas är lägligt eftersom vi fokuserar på lokal produktion av vätgas från exempelvis biogas. Jag tillåter mig tro att biogasproducenterna sitter på en ganska stor överkapacitet. Vi kan öka biogasverkens lönsamhet. Å andra sidan är det naturligtvis en viss nackdel för oss när det gäller våra kraftvärmesystem att elpriserna är förhållandevis låga i Sverige."

Vilka andra aktörer, privata eller offentliga, behöver agera på ett visst sätt för att ert företag ska blomstra?

"Eftersom jag tillträdde relativt nyligen, den 13 juni, har mitt fokus initialt varit på att få börsnoteringen godkänd. Jag har inte haft så mycket tid till lobbying, men visst kommer det att bli ett viktigt moment för mig framgent att få till mer politiskt stöd. Sverige har ju fokuserat och investerat mycket inom biogas. Vi har folk runt omkring bolaget som talar väl om oss, men inte på någon djupare basis ännu."

Hur fungerar det att bo i London och leda ett företag som har huvudkontor i värmländska Karlskoga?

"Nuförtiden är jag i Sverige mer eller mindre hela tiden. Vi har mycket att göra nu när marknaden tar fart globalt - framförallt att få i gång rullande anläggningar. Med all respekt för våra flashiga Powerpoint-presentationer - kunder vill se att produkten fungerar i drift."

Vilka är era största tekniska utmaningar?

"Jag tror att den teknologiska risken mer eller mindre har blivit absorberad nu med tanke på att vi har haft installationer ute och det EU-projekt vi gör nu. Jag räknar med att de mindre systemen i början av nästa år har nått en väldigt säker nivå och då kommer att vara helt redo för full kommersialisering. När det gäller de lite större installationerna kommer vi efter projektet med General Electric och Daimler/Mercedes att veta huruvida vår teknologi fungerar även i den produktionsstorleken. Tekniken är dock skalbar så det ska inte vara något problem."

Vad möter ni för konkurrens?

"Vätgas tillverkas i dag till 95 procent genom någon form av steamreformer i stora anläggningar. Det andra som har kommit är elektrolysörer som har vuxit sig jättestort. Det innebär att man via elektricitet separerar vattens beståndsdelar syre och väte och bildar vätgas. Den teknologin har utvecklats rejält och har enorma resurser bakom sig, såsom Siemens och ABB, men den kräver också rätt mycket elektricitet. Den typen av teknologi är konkurrerande, men mig veterligen finns det ingen som har en lika effektiv process att göra vätgas som vår patenterade katalytiska process. Där ska vi vara unika."

Anser ni att det finns förutsättningar för flera olika vätgasteknologier parallellt?

"Ja, vi kan komplettera alla andra. Jag ser inte konkurrens som ett problem. När det gäller våra små produkter konkurrerar vi förstås även med andra bränsle- och energikällor", svarar Christopher Törnblom.

Vätgas är en svår gas att lagra. Kommer de utmaningarna att hanteras i branschen?

"Jag tror inte att det är ett problem. Jag har dock inget djupt tekniskt kunnande om branschen - min bakgrund är inom finansiella marknader och investeringar. Fast problemet är ju löst när det gäller bränslecellsbilarna och kom ihåg att vi producerar vätgasen på plats och därmed undviker lagring av stora mängder vätgas."

Har ni funderat något på förvärv?

"Nej. De pengar vi har nu går helt och hållet till våra egna produkter och att stödja vår verksamhet i Grekland. Jag kan inte se något strategiskt förvärv i dagsläget."

De stora biltillverkarna verkar satsa hårt på batteriteknik för närvarande. Vilken roll har vätgas att spela ifall batteridrift blir standard i många sammanhang?

"Batterier är snarare ett komplement än konkurrens. Batteriteknik är bra för kort räckvidd, men när det gäller lång räckvidd är det inget bra alternativ. Om man fastnar i skogen med en batteribil är det komplicerat - med vätgas räcker det att någon levererar en tub så kan du fylla på. En vätgasbil med bränslecell kan man köra ungefär lika långt som en dieselbil. Vidare krävs mycket energi för att producera batterier. Om man köper en Tesla i USA kan man inte heller ladda den i Europa. För vätgas är det däremot samma standard överallt."

Samarbetar ni med några svenska företag kring andra delar av systemen såsom kompressorer etcetera?

"Vi jobbar med en del svenska underleverantörer. Bränslecellerna har vi till stor del köpt från Powercell (vars aktie handlas på First North, reds anm)."

Ni säljer breda system där ni gör reformern och integrerar andra delar till en större helhet?

"Korrekt. I EU:s forskningsprogram Horizon 2020 har det i och för sig varit lite blandat. Där har vi så pass starka projektpartners i form av General Electric, Alstom och Mercedes där Mercedes levererar bränsleceller och General Electric är projektledare."

Mercedes lade ned sin vätgassatsning för personbilar 2017 och satsar på batterier? Är det en annan del av koncernen ni arbetar med där?

"Mercedes lanserar sin bränslecellsversion av sin bilmodell GLC i år! Det är Daimler som gör vätgassatsningen. De företag som lade ned vätgassatsningar börjar nog tänka annorlunda nu när de ser att marknaden formligen exploderar. Det har ju inte funnits några tankstationer - det finns bara ett fåtal i Sverige. Via de nya korridorprojekten i Sverige och utlandet kommer det att finnas en infrastruktur och då måste biltillverkarna vara med. General Motors kommer att börja nästa år med sina första modeller."

Vilka är era största utmaningar?

"Organisation är en utmaning. Större delen av våra anställda är inom produktutveckling, produktion och teknik - på försäljningssidan är vi ännu svaga. En annan svaghet är att även om vi nu har kommit väldigt långt, och produktrisken är relativt liten mot vad den var förut, så väntar vi fortfarande på utvärderingen av den större anläggningen och på att komma i gång med en tankstation. Vi måste verkligen komma ut på marknaden nu, med tanke på att marknaden tar fart. Även andra ser att marknaden tar fart och det kommer in nya aktörer hela tiden. Vi måste utnyttja att vi har en stark teknologi och verkligen komma i gång mer brett. Samtidigt måste det balanseras med de fortfarande relativt små ekonomiska resurser vi har. Så är det för småbolag som har varit utvecklingsbolag."

Hur upplever du finansmarknadsklimatet för närvarande och intresset för er emission?

"Det är väldigt svårt att förutse finansmarknadsklimatet. Vi kanske inte har den bästa tajmingen i världshistorien, men listningen är något som vi har lovat aktieägarna under många år. Det finns dock ett enormt stort intresse för aktier i Sverige och en unik rörelse kring att investera i småbolagsaktier. Även i USA är det jättestort."

Värderingen av Metacon i emissionen är 33,9 miljoner kronor före emissionstillskottet och 50,9 miljoner efter tillskottet vid fullteckning. Emissions- och noteringskostnaderna är beräknade till cirka 1,5 miljoner kronor. Teckningskursen är 0:35 kronor.

Teckningsperioden pågår till fredagen den 31 augusti. Emissionen omfattas av teckningsförbindelser från befintliga och eventuellt nytillkommande aktieägare om totalt cirka 7,7 miljoner kronor, däribland två av de större ägarna - Lars Edvardson och Lennart Larsson.

Eminova Fondkommission är Metacons mentor i samband med listningen på NGM Nordic MTF. Planerad första handelsdag är den 20 september 2018.



Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
- -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -