STOCKHOLM (Direkt) Den förra veckans förslag om nya skatteregler för svensk fastighetssektor skulle innebära att antalet transaktioner skulle minska rejält.

Det framhåller analytiker i kommentarer och analyser som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

Om Riksdagen antar förslaget påförs svensk fastighetssektor en skatt på fastighetsvinster om 22 procent, i likhet med företagsskatten, från och med juli 2018. I nuläget kan skatten skjutas upp om fastigheter paketeras i bolag. Inte heller stämpelskatt utgår vid dylika fastighetsförsäljningar. Enligt förslaget ska en stämpelskatt om 2 procent utgå oavsett försäljningsform (mot dagens 4,25 procent men som inte påförs försäljningar genom bolag).

"Under 2016 genomfördes omkring 95 procent av transaktionerna inom svensk sektor genom holdingbolag, varpå det inte medförde någon stämpelskatt för köparen eller kapitalvinstskatt för säljaren", skriver DNB i en analys.

DNB bedömer att de nya skatterna kan antas vänta minska likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden.

"Vi bedömer även att utredningsdokumentet i sig är en riskfaktor som kan innebära en minskad likviditet", anser DNB som sänker sektorssynen till undervikt från neutral och drar ned rekommendationen för en rad fastighetsbolag.

Även Swedbank tar fasta på att förslagen skulle få betydande negativ påverkan på transaktionsbenägenheten. Bedömningen är att den leder till ett prisfall på omkring 6 procent, med mindre inverkan i småstäder och större i storstadsområden som Stockholm och Göteborg.

Nordea skriver att den teoretiska negativa prisindikationen är 7,8 procent. Om dylikt förslag skulle ha varit på plats sedan 2014 skulle sektorn ha betalat mellan 12,3 och 17,5 procent i skatt av vinsten efter finansnetto. Det kan jämföras med faktiska 7,2 procent, skriver banken.

I utredningen lyfts det fram att "förslagen om avskattning vid transaktioner med paketerade fastigheter" kommer att ha störst påverkan för företag "som har en hög transaktionstakt, omfattande projektutveckling och där objekten har en stark värdeutveckling".

"Det föreligger också en risk för vissa inlåsningseffekter, särskilt i ett initialt skede. Utbudet av fastigheter ur det befintliga beståndet på marknaden för kommersiella fastigheter kan då komma att krympa avsevärt", står det vidare.

Bedömningen är att förslagen på kort sikt stärker de offentliga finanserna med mellan 7,7 och 16,6 miljarder kronor. Den varaktiga effekten uppskattas till mellan 5,9 och 13,1 miljarder kronor, enligt utredningen.

Malcolm Svensson Rothmaier +46 8 5191 7918

Nyhetsbyrån Direkt