STOCKHOLM (Direkt) Många debattörer drar alltför långtgående slutsatser från den knapphändiga forskningen om minimilöner och effekten på integration och sysselsättning. Ett sätt att förbättra kunskapen är regelrätta experiment.

Det skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi i Växjö, och Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i en debattartikel i Svenska Dagbladet på tisdagen.

För det första baseras merparten av de studier av minimilönernas sysselsättningseffekter som faktiskt finns på amerikanska data. Resultaten från dessa är blandade, men flera av de mest uppmärksammade visar att minimilönens nivå har obetydliga effekter på sysselsättningen. Det finns även ett stort antal studier som avser Storbritannien. Dessa indikerar mer entydigt att effekterna är små.

"Studierna kan knappast tas till intäkt för att sysselsättningseffekterna av en förändring av minimilönerna är lika obetydliga i Sverige då resultaten bara delvis är överförbara till svenska förhållanden", skriver forskarna.

För det andra konstaterar de att små effekter på total sysselsättning i många fall döljer att minimilönens nivå inverkar negativt på utsatta grupper på arbetsmarknaden, och för det tredje bygger den övervägande delen av forskningen på analyser av höjda minimilöner, medan betydligt mindre uppmärksamhet ägnats åt sänkta minimilöner.

Många studier bedömer också endast de kortsiktiga effekterna på sysselsättningen och inte de långsiktiga, enligt forskarna, som därför förordar regelrätta experiment från arbetsmarknadens parter i Sverige.

Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt