STOCKHOLM (Direkt) De svenska hushållens balansräkning är på en sammantagen nivå mycket stark i ett historiskt perspektiv, anser Swedbanks ekonomer.

Svenskar sparar för närvarande som aldrig förr. Hushållens sparkvot ligger på cirka 16 procent av disponibelinkomsten, vilket är den högsta andelen hittills i den tidsserie som Swedbank har tillgänglig som sträcker sig tillbaka till år 1980.

Särskilt sparandet på vanliga löne- och sparkonton utan någon egentlig avkastning har ökat, noterar Swedbank i en uppdatering av sin konjunkturrapport Economic Outlook.

Hushållens sparande på vanliga kontosaldon ökade under det senaste året med 10 procent, vilket var mer än ökningen i hushållens skuldsättning. Sparandet på vanliga konton är nu uppe i 1.600 miljarder kronor, motsvarande 40 procent av BNP.

Utöver detta har hushållen finansiella tillgångar i aktier och fonder, samt reala tillgångar.

"En förklaring till ett högt buffertsparande kan vara osäkerhet om ekonomins utveckling. Historiskt har insättningar på kontosaldon varit höga i samband med internationell oro, exempelvis vid finanskrisen och eurokrisen. Det motverkar riskerna med en ökande skuldsättning", skriver Swedbank.

Banken bedömer att internationell oro bidrar till att sparkvoten ligger kvar på en hög nivå, samtidigt som ökningen i hushållens konsumtion dämpas framöver.

"Skuldsättningen har ökat, men sparandet och den totala förmögenheten har faktiskt ökat mer än skuldsättningen. Sedan är det inte jämnt fördelat så att det är samma personer som har skulder och förmögenheter, men totalt sett finns det ändå en viss buffert bland de svenska hushållen", säger Swedbanks chefekonom Anna Breman som bland annat noterar att det råder vissa generationsskillnader där yngre tenderar att vara mer skuldsatta.

Nyligen uppmärksammade den statliga bolånebanken SBAB att hushållen sparar allt mer och snart har i genomsnitt en årslön liggande på bankkontot, enligt statistik från SCB.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt