Information om räntebevis

Sparande i aktier och aktiefonder kan ge bra avkastning, men kan också vara riskfyllt. Sparkonto innebär istället en låg risk, men också låg avkastning. Nordeas räntebevis kan ses som ett mellanting, med lägre risk än aktiemarknaden och möjligheter till högre ränta än sparkonton. Räntebevisen är börsnoterade på NASDAQ OMX Stockholms obligationslista. Det innebär att det finns både köp- och säljkurser i bevisen precis som när du köper aktier. Du kan placera räntebevisen i Aktie- & Fondkonto, ISK, kapitalförsäkring, IPS, Pensionsförsäkring och i din tjänstepension.

Räntebevisen har ett eget kortnamn på börsen. Exempel: RB AVON N eller FRB AVON N. RB står för räntebevis och FRB för fasträntebevis. AVON visar att beviset är kopplat till bolaget Avon. N talar om att räntebeviset är utgivet av Nordea.

Värdet på räntebevis

Räntebevisen ges ut i poster om 10 000 kronor (nominellt belopp) och handlas på Stockholmsbörsen på samma sätt som aktier. Värdet på räntebevisen kan variera under löptiden, beroende på kreditrisken i bolaget och marknadsräntorna för de räntebevis där räntan beror på STIBOR. Ökar risken i bolaget kan värdet på räntebeviset med andra ord minska. Räntan som betalas ut beräknas dock alltid på det nominella beloppet.

Varje räntebevis har en bestämd löptid, vilken normalt är fem år vid utgivningstillfället. Efter den tiden utbetalas alltid det nominellt beloppet under förutsättning att det inte har inträffat någon kredithändelse i det underliggande bolaget eller i Nordea. För att läsa om vad en kredithändelse är se avsnittet om Marknadsrisk.

Du kan välja risk- och räntenivå

Ett räntebevis är kopplat till ett bolag och kreditrisken i bolaget. Exempelvis är räntebevis Avon kopplat till Avon och kreditrisken i Avon. Med kreditrisk menas risken att bolaget inte kan fullfölja sina finansiella åtaganden (mer om det under Risker). Ju högre risken bedöms vara, desto högre är räntenivån.

Om du köper ett räntebevis får du en ränteutbetalning fyra gånger per år. För fasträntebevis är räntan densamma under hela löptiden, för räntebevis med rörlig ränta består räntan av två delar:

  1. En rörlig 3-månaders STIBOR. STIBOR är den ränta som banker betalar när de lånar pengar av varandra på den svenska marknaden. Denna rörliga räntedel gör att räntan på ditt räntebevis till stor del kommer att följa marknadsräntan.
  2. Ett fast procentuellt tillägg. Storleken på det fasta tillägget beror på bolagets kreditrisk.

Exempel:

  • FRB AVON N (fasträntebeviset kopplat till Avon) ger en ränta på 4,90 %.
  • RB NOKIA N (räntebeviset kopplat till Nokia) ger en ränta på STIBOR plus 3,35 %.
  • Om 3-månaders STIBOR ligger på 2,10 % innebär det att räntebeviset ger en årlig ränta på 5,45 % beräknat på nominellt belopp 10 000 kronor.
  • Om 3-månaders STIBOR ligger på 0,50 % innebär det att räntebeviset ger en årlig ränta på 3,85 % beräknat på nominellt belopp 10 000 kronor.
De senaste tio åren har 3-månaders STIBOR i genomsnitt legat på 2,08 procent och i skrivande stund (december 2015) är nivån minus 0,391 procent. Observera att 3-månaders STIBOR har varierat kraftigt och både varit så låg som minus 0,09 procent och så hög som 5,60 procent under tioårsperioden.

 

Räntan vid köp och försäljning

När du köper ett räntebevis betalar du bevisets värde, det pris du ser på börsen, men även en så kallad upplupen ränta. Denna upplupna ränta är helt enkelt den ränta som har byggts upp sedan den senaste utbetalningen. Ränteutbetalningen sker varje kvartal. Det innebär att du betalar för den upplupna ”innestående” räntan om du köper ett räntebevis mellan två kvartal. Om du istället säljer gäller det omvända, det vill säga du får betalt för räntebeviset.

Hur stor den upplupna räntan är beror dels på hur många dagar som förflutit sedan den förra ränteutbetalningen, dels på hur stor räntan (så kallade räntekupongen) är. Det innebär att ju närmare en ränteutbetalning som ett räntebevis handlas, desto större blir den upplupna räntan.

Exempel: Ett räntebevis ger 150 kr per kvartal. Du köper räntebeviset mitt emellan två ränteutbetalningar och har därför bara rätt till halva räntebeloppet för det kvartalet. Det betyder att du betalar priset för räntebeviset och dessutom halva räntan för kvartalet, 75 kr i upplupen ränta, till säljaren av räntebeviset.

Avgifterna

Nordea tar en administrationsavgift på 0,6 % per år och avgiften dras av i samband med att räntebeviset ges ut. Om exempelvis RB NOKIA N (räntebeviset kopplat till Nokia) ger en årlig ränta på 5,45 % så är redan avgiften dragen. Det du ser är alltså det du får, utan några tillkommande avgifter.

När du handlar räntebevis hos Avanza betalar du inget courtage. Istället för att ta betalt av våra kunder tar vi i regel betalt av bankerna och fondbolagen för att tillhandahålla och marknadsföra deras erbjudanden.

Risker

Marknadsrisk

Ett räntebevis är kopplat till ett företag, t ex Carlsberg. Om bolaget som räntebeviset är kopplat till, eller Nordea som ger ut räntebevisen, hamnar i ekonomiska svårigheter, som leder till en så kallad kredithändelse, kan du som sparare förlora dina investerade pengar eller delar av dem.

Kreditrisk

Vid köp av räntebevis tar du en kreditrisk på Nordea Bank Finland Abp och på det bolag som räntebeviset är kopplat till. Hamnar någon av aktörerna i ekonomiska svårigheter, som leder till en så kallad kredithändelse, kan du som sparare förlora dina investerade pengar eller delar av dem. En kredithändelse kan inträffa när som helst under räntebevisets löptid.

Med kredithändelse menas att företaget uteblir med betalning på finansiell skuld på minst USD 1 000 000 eller motsvarande värde i annan valuta – att företaget ingår i någon form av ekonomisk uppgörelse, skuldsanering eller för sina skulder och beloppet uppgår till minst USD 10 000 000 eller motsvarande värde i annan valuta – eller att företaget försätts i konkurs, avvecklas eller liknande.

Om det sker en kredithändelse förfaller räntebeviset i förtid och du får då ränta fram till och med den dag då kredithändelsen fastställdes. Förutom räntan får du också ett så kallat återvinningsbelopp. Återvinningsbeloppet bestäms utifrån marknadsvärdet på referensbolagets skuldförbindelser. Observera att återvinningsbeloppet med största sannolikhet kommer vara lägre än det nominella beloppet. Ett återvinningsvärde på exempelvis 40 % innebär att 40 % av räntebevisets nominella belopp betalas ut på återbetalningsdagen. Om återvinningsvärdet blir noll kommer du förlora hela ditt placerade kapital.

Risk vid försäljning

Vill du sälja räntebevisen innan löptidens slut finns en risk att marknadspriset har sjunkit, till exempel beroende på marknadens utveckling, återstående löptid, förväntade framtida svängningar på marknaden, marknadsräntorna eller att kreditrisken i bolaget har förändrats.

Likviditetsrisk

Under normala marknadsförhållanden erbjuder Nordea både köp- och säljkurser. Kurserna beror dels på de faktorer som nämnts under stycket Marknadsrisk och Risk vid försäljning av räntebevis, dels på värdeutvecklingsstrukturen. Ibland kan det dock vara svårt eller omöjligt att sälja ett räntebevis under löptiden.

Räntebevis omfattas inte av insättningsgarantin som skyddar likvida medel på konton. Däremot gäller investerarskyddet som inträder om ett institut har gått i konkurs och det visar sig att du som kund inte kan få ut dina värdepapper eller pengar. *

* Placeringar på IPS, kapitalförsäkringar samt andra försäkringslösningar omfattas inte av investerarskyddet. Läs mer om olika typer av säkerhet och skydd för dina pengar och investeringar här