STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ett brittiskt forskarlag har funnit ett sätt att minska utsläpp från den extremt koldioxidkrävande tillverkningen av stål, men inte genom kostsam satsning på grön vätgas, som flera omdiskuterade svenska initiativ fokuserar på.

Forskningsarbetet publicerades i Journal of Cleaner Production tidigare i januari och har uppmärksammats av bland annat Bloomberg News. Slutsatsen är att det är möjligt att nyttja en form av mineralet perovskit för att återvinna den koldioxid som produceras av masugnarna vid ståltillverkning, då klimatfarligt i princip rent kol används för upphettning och reducering av järnmalm.

Till skillnad från tillverkningsmodellen som anammats i samarbetet Hybrit, där SSAB, LKAB och Vattenfall slagit sig samman, anammas en teknik som ska gå att genomföra i befintliga masugnar och drastiskt minska utsläppen utan behov för kostsam ny utrustning. Metoden anammas också av H2 Green Steel, där Wallenbergsfamiljens förvaltningsbolag Fam, investmentbolaget Kinnevik, fondbolaget AMF, Swedbank och riskkapitalbolaget Altor.

Den koldioxid som släpps fri i atmosfären kommer genom metoden till nytta och återvinns i ett slutet system, skriver forskarna, som kommer från universitetet i Birmingham. Koldioxiden omvandlas till kolmonoxid, som därefter skickas tillbaka in i masugnen som ett alternativ till kol. Koldioxidbesparingen är omkring 90 procent.

Kostnaderna kan därmed minskas kraftigt för omställningen av stålindustrin, som i dag står för omkring 7 procent av de globala koldioxidutsläppen. En storskalig omställning till perovskit, om detta visar sig möjligt, skulle således vara klart billigare än den vätgasbaserade processen.

Perovskiten i fråga tillverkas av niobium, kolsyrad kalk, järnmalm och bariumkarbonat.

Hittills har metoden visat sig genomförbar i laboratoriemiljö. Nästa kritiska steg är att bevisa att processen också går att genomföra i kommersiell skala. Material är där en viktig fråga, där ersättningen av kol kräver den kritiska mineralen niobium, som just nu endast bryts i Brasilien och Kanada.

Forskarna uppskattar i artikeln att kommersiella demonstrationsanläggningar kan stå klara inom fem år.

Joakim Rönning +46 8 5191 7930

Nyhetsbyrån Direkt