STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Sverige kan troligen undvika att fastna i en löne-prisspiral, men det finns risker.

Det sade Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, vid ett seminarium hos SNS om avtalsrörelsen 2023.

"Förutsättningarna är ganska goda, men det finns risker. Det är fullt möjligt för både politiker och löneförhandlare att stöka till det, men förhoppningsvis sker inte det", sade han.

Hans råd till parterna är att lönerna nog måste växla upp något i kommande avtalsrörelse, samtidigt som man bör undvika ett långt avtal.

Han sade att den stora oron nu är att Sverige hamnar i en löne-prisspiral. Det finns dock tydliga skillnader mot 1970-talet, när detta senast hände. En sådan är den självständiga Riksbanken med ett inflationsmål och lönebildningsmodellen med ett industriavtal.

"Det verkar som de flesta fack är eniga om att inte söka kompensation för prisstegringarna", sade Lars Calmfors.

Samtidigt påpekade han att det också finns risker.

"Det finns orosmoln, sade han.

Han nämnde bland annat spänningar på arbetsmarknaden, där han för egen del ser behov av högre relativlöner i offentlig sektor. Han ser också en risk för att avtalen kan bli för låga, vilket kan komma tillbaka längre fram med en ökad löneglidning och fler sifferlösa avtal, samtidigt som reallönerna minskar och vinstandelen i ekonomin ökar.

"Då kan det slå tillbaka och bygga upp ett tryck på högre löneökningar längre fram", sade han.

Kronan har vidare försvagats och facken talar om extra påslag för lågavlönade, vilket enligt Lars Calmfors riskerar att slå mot sysselsättningen.

"Lönerna i omvärlden är också en stor osäkerhet. Det har inte hänt så mycket i euroområdet, men det kan vara på väg", sade han och påpekade att arbetsgivarnas argumentation att se till konkurrentländer nu kan slå tillbaka om löneökningarna där växlar upp.

Finanspolitiken är ett sista orosmoln, där man inte får öka efterfrågan för mycket så att inflationen drar i väg än mer och försvårar avtalsrörelsen ytterligare.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt