(tillägg: från stycke fyra)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Sveriges BNP väntas öka med 2,3 procent i år och 0,4 procent nästa år.

Det sade finansminister Mikael Damberg vid en pressträff i Harpsund på torsdagen, om det ekonomiska läget och förutsättningarna för 2023 års budget.

I prognosen i juni väntades BNP öka 1,9 procent i år och 1,1 procent nästa år.

Finansminister Mikael Damberg noterar att Rysslands invasion av Ukraina har lett till en ökad ekonomisk osäkerhet, och en konjunkturnedgång är att vänta i Sverige och omvärlden.

Den låga tillväxten nästa år beror framför allt på en mycket svag utveckling av hushållens konsumtion.

"Vi ser en konjunkturnedgång för svensk ekonomi med lägre tillväxt, hög inflation och förhöjd arbetslöshet. Nu står vi inför en avgörande tid. Det kommer att krävas prioriteringar och en ansvarsfull finanspolitik framöver", säger Mikael Damberg.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har det senaste året varit stark och sysselsättningsgraden är hög. Svensk arbetsmarknad har därmed ett starkt utgångsläge när konjunkturen viker. I takt med att tillväxten dämpas väntas dock sysselsättningstillväxten att avta och arbetslösheten att stiga från 7,6 procent i år till 7,7 procent nästa år. I juni spåddes 7,5 respektive 7,4 procent.

Tillgången och prisutvecklingen för viktiga råvaror som gas har blivit mer osäker till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Oklarheten om hur utbudssituationen på råvaru- och energimarknaderna kommer utvecklas gör att det blir svårt att bedöma hur varaktig inflationen kommer att vara i Sverige och omvärlden.

KPIF-inflationen väntas bli 7,3 procent i år, för att därefter sjunka till 3,9 procent 2023 och 2,0 procent 2024.

Det sker en ytterligare förstärkning av de offentliga finanserna 2023–2025, vilket till stor del följer av regeringens prognosprinciper som innebär att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas.

Den offentliga skuldsättningen fortsätter också att minska de kommande åren, och i ett internationellt perspektiv har Sverige fortsatt en mycket låg offentlig skuldsättning.

Reformutrymmet för nästa år bedöms ligga på cirka 30 miljarder kronor, men det ekonomiska läget framöver är mycket osäkert. Effekterna på de offentliga finanserna är svårbedömda mot bakgrund av osäkerheter kring inflationen och konjunkturläget.

"Nu behövs en ansvarsfull finanspolitik som inte driver på inflationen och skapar ett värre ekonomiskt läge. Däremot bör vi stötta de som drabbas av prisökningarna och de med små marginaler genom effektiva och träffsäkra åtgärder", säger Mikael Damberg.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas visa ett överskott på 0,3 procent av BNP i år, och överskott på 0,7 procent nästa år.

I förhållande till BNP sjunker offentliga sektorns skuld från 32,0 procent i år till 29,3 procent 2023 och 27,6 procent 2024.

Bild: BNP-prognos

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt