(tillägg: från stycke åtta)

STOCKHOLM (Direkt) Pressade hushåll drar ner på konsumtionen i höst och i vinter, vilket bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år.

Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i en uppdaterad prognos på onsdagen.

BNP väntas öka med 2,4 procent i år och 0,5 procent nästa år.

I prognosen i juni spådde KI att BNP skulle öka 1,9 procent i år och 1,2 procent nästa år.

KI skriver att svensk ekonomi utvecklades överraskande starkt det andra kvartalet i år.

Utsikterna för framtiden har dock blivit dystrare under sommaren. Brist på gas i Europa gör att energipriserna ser ut att bli rekordhöga under vintern och KPIF-inflationen kommer att närma sig 10 procent.

"Hög inflation, stigande räntor och fallande tillgångspriser pressar hushållen som kommer att dra ner på konsumtionen i höst och i vinter. Detta bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år", skriver KI.

Snabba prisökningar under sommaren och förväntat mycket höga elpriser gör att inflationen nu bedöms bli tydligt högre under hösten och vintern jämfört med vad som förutsågs i juniprognosen. Inflationen bedöms sedan minska snabbt under loppet av nästa år när bland annat energipriserna faller tillbaka och prisökningarna på framför allt varor och livsmedel dämpas.

KPIF-inflationen väntas uppgå till 7,2 procent i år och 3,4 procent nästa år.

Utvecklingen har bidragit till att de redan tidigare höga inflationsförväntningarna har stigit ytterligare.

"Sammantaget ställer detta Riksbanken inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen och de höga inflationsförväntningarna, dels undvika att lågkonjunkturen nästa år blir alltför djup", skriver KI.

KI spår att Riksbanken fortsätter på den inslagna vägen med snabba räntehöjningar under hösten så att reporäntan hamnar på 2,0 procent i november i år. Därefter lämnas räntan oförändrad under 2023. Detta innebär att reporäntan höjs något mer i år än vad som förutsågs i juniprognosen, samtidigt som prognosen för nästa år fortfarande ligger lägre än marknadsförväntningarna.

De offentliga finanserna är fortsatt starka och Konjunkturinstitutet bedömer att det sammantaget finns ett budgetutrymme om cirka 120 miljarder kronor för de kommande fyra åren. Det offentliga finansiella sparandet uppgår till +0,5 procent av BNP i år.

Arbetslösheten stiger något från 7,7 procent i år till 7,8 procent nästa år, medan timlönerna ökar med 2,5 procent i år och 3,0 procent nästa år.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt