STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svenska företag har svårt att höja sina priser och föra vidare egna ökade kostnader till sina kunder. En undersökning visar att endast 6 procent av företagen kan höja priserna lika mycket som de egna kostnaderna ökar.

Det säger Svenskt Näringslivs chefekonom Sven-Olov Daunfeldt till Nyhetsbyrån Direkt.

"Det finns en skev bild av att företag passar på att höja priserna och gynnas av inflationen, men så är det inte. Det glöms ofta bort i debatten att företagen själva drabbas av prishöjningar. Ska de då behålla sina marginaler måste de föra dem vidare till sina kunder, men konkurrenstrycket är så hårt att få företag fullt ut kan göra det", säger han.

När Svenskt Näringsliv frågar företagen i sin egen företagarpanel är det endast ett litet fåtal som kan föra vidare ökade kostnader fullt ut.

"Bara 6 procent av företagen säger att de kan skjuta över hela prisökningen till kund. Och det innebär alltså att lönsamheten bara är oförändrad. En majoritet kan delvis höja priserna, men inte fullt ut, och 3 av 10 företag kan inte höja priserna alls", säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han säger att det som i många fall återstår när man inte kan höja priserna är att dra ned på de egna kostnaderna.

"Vår undersökning visar att det finns en ganska tydlig korrelation mellan de företag som säger att de inte kan höja priser och de som är mer redo att säga upp personal. När resultatet på sista raden påverkas och man inte har marginaler att ta av är måste man börja skära i kostnaderna", säger han.

Svenskt Näringslivs bedömning är att inflationsuppgången till stor del är utbudsdriven och att inflationen kommer att sjunka tillbaka när väl priserna på energi och råvaror vänder ned igen.

"Inflationen kommer ned till Riksbankens inflationsmål igen, men det finns en risk att det kan ta längre tid än många tror. Det jag oroar mig över är att inflationen är fortsatt hög under avtalsrörelsen. Det avgörande nu är att inflationen inte leder till högre löneökningar så att vi hamnar i en inflationsspiral. Då kommer vi att få större problem", säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han lugnas dock av att de fackliga motparterna varit tydliga med att det är Riksbankens inflationsmål och inte den faktiska inflationen som ska vara utgångspunkten i avtalsrörelsen.

"Kan man hålla fast vid det kommer det att gå bra, men om inflationen är hög under en längre tid och man ser att lönen blir mindre värd tror jag att det är ganska ofrånkomligt att det kommer ett tryck på högre löneökningar. Då måste vi vara pedagogiska och förklara att högre löner bara kommer att ge ännu högre inflation. Erfarenheterna från 70- och 80-talet visar att det är svårt att löneförhandla med hög inflation och att löntagarna ofta får minskade reallöner", säger Sven-Olov Daunfeldt.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt