(tillägg: från stycke fyra)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksgälden spår att statens betalningar kommer att visa ett överskott på 102 miljarder kronor 2022 och ett överskott på 75 miljarder kronor 2023.

Det skriver Riksgäldskontoret i ett pressmeddelande.

I föregående prognos i februari räknade Riksgälden med ett överskott på 139 miljarder kronor under 2022 och ett överskott på 90 miljarder kronor 2023.

Riksgälden konstaterar att lägre tillväxt i ekonomin, ökade statliga utgifter och ett utflöde av kapital från skattekontot tynger statens budget. Samtidigt ger högre inflation ökade inkomster från moms.

Det har hänt mycket sedan Riksgäldens senaste prognos i februari. Det mest iögonfallande är kriget i Ukraina som får konsekvenser för den svenska statsbudgeten genom bland annat ökade utgifter för försvar och migration. Den för närvarande höga inflationen och högre räntenivån påverkar också, delvis åt olika håll.

"Sammantaget ser vi fortsatt överskott och därmed en minskande statsskuld, men budgetsaldot försvagas jämfört med förra prognosen. Det vi lånar till under dessa två år är refinansiering av lån som förfaller", säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm i en kommentar.

Riksgälden sänker utsikterna för svensk ekonomi i år och räknar med en tillväxt på 2,2 procent. Arbetslösheten faller något långsammare jämfört med prognosen från februari, men rör sig gradvis tillbaka mot nivån före pandemin. Inflationen är kraftigt uppreviderad och väntas uppgå till 5,5 procent i år och 2,8 procent nästa år.

Saldot i statens budget blir lägre, men visar fortsatt överskott. Jämfört med Riksgäldens föregående prognos väntas överskottet i statens budget bli lägre både i år och nästa år.

"Det beror på att kapitalplaceringar på skattekontot väntas minska samtidigt som statens utgifter ökar, vilket delvis motverkas av att inkomsterna från konsumtionsskatter blir högre till följd av snabba prisökningar", skriver Riksgälden.

Den nya prognosen för statens budgetsaldo innebär att statens lånebehov ökar jämfört med föregående prognos. I linje med Riksgäldens strategi att först anpassa den korta upplåningen justeras volymen statsskuldväxlar upp. Därtill planerar Riksgälden att ge ut en obligation i utländsk valuta under 2022.

Planen för emissionsvolymerna i nominella och reala statsobligationer är oförändrad. Riksgälden upprepar därmed att emissionsvolymen kommer sänkas från 2,5 till 2,0 miljarder kronor per auktionstillfälle "efter sommaren 2022 och prognosperioden ut".

Maastrichtskulden väntas minska från 37 procent av BNP i slutet av 2021 till 30 procent 2023.

Prognos (februariprognos) 

                            2022       2023      

Budgetsaldo (mdr kr)     102 (139)   75  (90)    

Statsskuld*               19  (19)   17  (16)     

BNP                      2,2 (3,2)  1,8 (1,8)    

Upplåning statsobl        46  (46)   40  (40)    

Upplåning realobl          9   (9)    9   (9)     

Upplåning växlar**        83  (65)  103  (65)    

Upplåning utl valuta      20   (0)    0   (0)      

*Procent av BNP

**Avser stock i slutet av året

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt