STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Veckan inleddes med stigande räntor i Europa, där tyska tioåringen var upp 3 punkter till 0,98 procent. Euron stärktes till 1:0650 mot dollarn, medan börserna stod på plus och oljan blev dyrare.

Det kommer blandade signaler från Kina, med rekordstort antal nya smittade i Peking och vissa nya restriktioner, medan Shanghai öppnade viss stadstrafik men beordrat ny nedstängning i Jingan-distriktet.

USA:s president Joe Biden sade att de överväger att sänka tullarna på kinesiska varor, vilket skulle kunna vara ett konkret sätt att försöka dämpa inflationen. Frågan har varit uppe en tid i takt med att inflationen blivit en alltmer besvärande fråga för politikerna inför valet i höst.

USA-räntorna, som sjunkit i förra veckans avslutning, vände svagt upp, medan dollarförsvagningen var relativt bred, med dollarindex ned till 102,30 vid svensk stängning.

Jason Furman, Harvardprofessor och tidigare chef för Vita husets ekonomiska rådgivare, sade till Bloomberg TV vid WEF-mötet i Davos att inflationstrycket i USA kan komma att visa sig rätt ihållande.

Om inflationen fastnar runt 4,5 procent så kan det bli rätt smärtsamt att få bukt med det. Han är däremot inte så oroad för en recession i år då hushållen fortsätter att spendera, men risken är större nästa år, sade han.

Scott Minerd, chefinvesterare på Guggenheim Partners, tror att Fed är för aggressivt och kommer att behöva hejda sig när recessionen slår till nästa år. Han liknar Feds vändning från förra årets mycket expansiva hållning med att köra på motorvägen i 160 kilometer i timmen och plötsligt inse att det går för fort och stampa på bromsen och backa.

"Man kommer sannolikt orsaka en olycka", sade han enligt Wall Street Journal.

I Europa har den tyske finansministern Christian Lindner varnat för att inflationen är den största oron för närvarande, och uppmuntrat ECB att agera.

ECB-chefen Christine Lagarde flaggade å sin sida på måndagen mer tydligt om räntehöjningar i närtid.

Baserat på nuvarande bedömning ser hon ett avslut på tillgångköpen i början av tredje kvartalet, en räntehöjning i juli och sedan att vi kan lämna den negativa räntan bakom oss i slutet av tredje kvartalet (det vill säga septembermötet).

Hon sade att de står inför ett helt nytt läge och att de måste kalibrera policynormaliseringen noggrant.

"Om vi ser att inflationen stabiliseras på 2 procent på medellång sikt så blir en fortsatt normalisering av räntan mot neutral nivå lämplig. Men taken i policysjusteringen, och dess slutpunkt, kommer att bero på hur chockerna utvecklar sig och hur de medelfristiga utsikterna utvecklar sig då vi rör oss framåt", sade hon, och tillade att de kommer att göra vad som krävs för att nå inflationsmålet.

Commerzbank skrev att Lagarde tydligt signalerade vändningen i policyn.

"Baserat på Lagardes kommentarer i dag och många liknande signaler från ECB-rådsledamöter de senaste dagarna, liksom vår egen bedömning att uppåtriskerna tydligt överstiger nedåtriskerna för inflationsprognosen kommande kvartal, så tror vi nu att ECB höjer räntan till vad de ser som en neutral nivå nästa vår", skrev Commerzbank.

Baserat på ECB-uttalanden och egna beräkningar skulle en sådan neutral nivå (nominellt) ligga runt 1-1,5 procent för styrräntan. Commerzbank spår därför att ECB höjer räntan med 25 punkter i juli och sedan med 20 punkter vid varje möte till april, då räntan ligger på 1,25 procent.

Tyska IFO-index visade en oväntad uppgång till 93,0 i maj från 91,9 föregående månad, bedömare hade antagit 91,8.

Nulägesindex steg till 99,5 från 97,3 medan det framåtblickande indexet steg till 86,9 från 86,8.

IFO konstaterade att trots inflationsoro, materialbrist och kriget i Ukraina har den tyska ekonomin visat sig vara robust, och det finns för närvarande inga tecken på recession.

Uppgången var bred, med ett betydligt bättre nuläge i tjänstesektorn och bättre utsikter i tillverkningsindustrin.

Bundesbank skrev i sin månadsrapport att Tysklands BNP-tillväxt sannolikt kommer öka blygsamt under andra kvartalet.

Leveransflaskhalsarna inom industri och bygg har intensifierats igen och höga energipriser har ytterligare dämpat produktionen. Det har också förvärrat den redan höga inflationen, vilket tyngt den privata konsumtionen.

Det fortsatt komplexa och ansträngda läget i euroområdets ekonomi gör att EU-kommissionen föreslår att stabilitetspaktens budgetregler suspenderas även 2023, vilket skulle bli fjärde året i rad. Orsaken är de historiskt höga energipriserna och fortsatta störningar i leveranskedjor.

Den svenska kronan stärktes 10 öre till 9:85 mot dollarn medan förändringarna mot euron var marginella med handel runt 10:50. Svenska räntor sjönk några punkter.

Schweizerfrancen fick en liten skjuts till 1:0280 mot euron efter kommentarer från Andrea Maechler, ledamot i SNB:s direktion, om att de är redo att höja räntan om inflationen dröjer sig kvar utanför målintervallet. Det följer på liknande kommentarer i förra veckan.

Australiendollarn stärktes successivt till över 0:71-nivån mot USA-dollarn, i spåren av stigande råvarupriser.

Australien går efter helgens val mot ett maktskifte, där Labourledaren Anthony Albanese tar över som premiärminister. Även om det var oklart om han får egen majoritet ser bedömare ingen stor policyförändring i närtid som kan ändra utsikterna för centralbanken att fortsätta höja räntan. Marknadsreaktionen sågs därför som liten.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt