SÖNDAG DEN 30 JANUARI

=====================

- Kina: PMI januari kl 2.30

Industri-PMI väntas ha sjunkit marginellt i januari, till 50,0 från 50,3 i december.

Caixins industri-PMI spås också ha sjunkit, till 50,4 från 50,9.

MÅNDAG DEN 31 JANUARI

=====================

- EMU: BNP (est) 4 kv kl 11.00

Eurozonens ekonomi växte med 2,2% under fjolårets tredje kvartal, jämfört med andra kvartalet, och väntas ha växlat ner rejält under sista kvartalet, till +0,6%.

Jämfört med ett år tidigare väntas en tillväxt på 4,7%.

Hittills har preliminära utfall från stora euroländer visat att Tysklands ekonomi var svagare än väntat, och krympte med 0,7% q/q. Frankrikes, men framförallt Spaniens, BNP-tillväxt överraskade däremot på uppsidan.

- Tyskland: KPI (prel) januari kl 14.00

Inflationstakten i Tyskland steg till 5,3% i december, från 5,2% månaden före. HIKP-inflationen sjönk till 5,7% från 6,0%.

Konsensusprognosen för KPI-inflationen ligger på -0,4% m/m och +4,3% y/y. HIKP-inflationen väntas ha dämpats till 4,6%.

TISDAG DEN 1 FEBRUARI

=====================

- Silf/Swedbank: industri-PMI januari kl 8.30

Har sjunkit varje månad sedan i maj i fjol, med undantag för i september.

I december sjönk industri-PMI till 62,1, från 63,1 månaden före.

"Även om tillväxttakten i industrin har dämpats under de senaste månaderna är det alltjämt en robust och motståndskraftig industrikonjunktur som framträder trots utbudsstörningar och en ökad osäkerhet kring smittspridningen av omikron och dess effekter på konjunkturen", sade Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank, i en kommentar till decemberutfallet.

KI-barometerns index för tillverkningsindustrin sjönk till 121,3 i januari, från 126,4 månaden före.

- Riksbanken: utfrågning i riksdagen om finansiell stabilitet kl 9.00

Riksdagens finansutskott bjuder för sjätte året i rad in Finansiella stabilitetsrådet till en öppen utfrågning om finansiell stabilitet. Temat denna gång är sårbarheter och motståndskraft i ekonomin i ljuset av ökande skulder hos hushåll och kommersiella fastighetsföretag.

Deltar gör Riksbankschef Stefan Ingves, Riksgäldens chef Karolina Ekholm samt Finansinspektionens chef Erik Thedéen.

- USA: ISM industri-PMI januari kl 16.00

Sjönk till 58,7 i december, vilket var en större nedgång än väntat. Även prisindex sjönk.

I januari räknar analytiker med en fortsatt nedgång, till 58,3.

ONSDAG DEN 2 FEBRUARI

=====================

- EMU: KPI (prel) januari kl 11.00

Inflationstakten i eurozonen väntas ha fallit tillbaka till 4,4% i januari, från 5,0% i december. Kärn-KPI spås samtidigt ha sjunkit till 2,1% från 2,6%.

Commerzbank, vars prognos för kärn-KPI-inflationen ligger på 1,9%, noterar i ett kundbrev att den tyska coronarelaterade momsen faller ur statistiken i början av året, vilket drar ner inflationstakten med runt 0,4%-enheter.

De noterar vidare att vinterrean var försenad med några veckor i början av fjolåret i både Frankrike och Italien, på grund av pandemin. Det var därför klädpriserna föll mycket mindre än vanligt i januari 2021. I år däremot inleddes vinterrean i januari i båda dessa länder.

"Men i februari kommer klädeffekten att vända och antagligen pressa tillbaka kärn-KPI över 2%", skriver banken.

TORSDAG DEN 3 FEBRUARI

======================

- Silf/Swedbank: tjänste-PMI januari kl 8.30

Sjönk i december till 67,3, från 68,7 månaden före, vilket trots nedgången var den sjunde högsta nivån i indexets historia.

"Tjänstekonjunkturen fortsätter att uppvisa en överraskande hög aktivitetsnivå och hittills har smittspridningen av omikron och införandet av nya restriktioner inte satt några stora negativa avtryck i de större tjänsteföretagens verksamheter men nedåtriskerna har ökat", sade Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex, i en kommentar.

- USA: ISM tjänste-PMI januari kl 16.00

Trots ett indextapp på drygt 7 enheter i december från rekordhöga nivån 69,1 i november så innebar december-utfallet tionde raka månaden med index över 60.

Anthony Nieves vid ISM konstaterade att leveranskedjebekymren håller i, även om företagen anpassar sig. Index över leveranstider minskade dock nära 12 enheter i december till 63,9 medan prisindex höll sig över 82.

- BOE: räntebesked kl 13.00

Höjde styrräntan 15 punkter till 0,25% vid föregående möte i december, och blev därmed först ut bland världens större centralbanker med en räntehöjning.

I korten nu i februari ligger enligt bedömare en ny räntehöjning, om 25 punkter, till 0,50%.

"Inflationen i Storbritannien har inte toppat ännu och banken måste ta påverkan på inflationsförväntningarna i beaktande", skriver Moody´s i sit veckobrev.

- ECB: räntebesked kl 13.45

Inga stora nyheter väntas från ECB denna vecka, men den höga inflationen och Federal Reserves aviserade räntehöjningar höjer ändå temperaturen, särskilt som marknaden har börjat prisa in räntehöjningar redan i slutet av detta år. Frågan alla ställer sig är när även ECB kommer att börja svänga om i en hökaktigare riktning.

Inte ännu, är bedömningen bland analytiker, som menar att det ändå är stor skillnad mellan inflationstrycket i USA och euroområdet. I stället kan den stora utmaningen nu bli hur ECB ska balansera mellan att visa att de tar inflationen på allvar utan att få fart på spekulationer om att räntehöjningar är nära förestående.

"Det är högst osannolikt att vi kommer att se några nya policyannonseringar. ECB kommer dock att behöva styra marknadsförväntningarna försiktigt. Banken måste bekräfta sin nya hökaktiga hållning utan att låta alltför hökaktiga. Om marknadens förväntningar drar i väg för snabbt kan högre räntor undergräva den ekonomiska återhämtningen. Å andra sidan kan alltför mycket duvaktighet skada ECB:s förtroende som inflationsbekämpare", skriver ING om denna balansgång.

ING tänker sig att det första ECB gör när de ska avsluta krispolitiken blir att trappa ned på sina tillgångsköp, följt av att höja räntan upp till noll igen, något ING tror kan ske kommande 12-18 månader. Räntehöjningar över noll lär dock dröja längre, givet ECB:s långsiktiga syn på inflationen.

Nordea tror också att det är för tidigt för ECB att börja prata om räntehöjningar nu, men de tror själva på en räntehöjning i slutet av 2023 – och kanske ännu tidigare om löneökningarna skulle ta fart.

"Vi skulle inte utesluta möjligheten att ECB beslutar att avsluta nettoköpen så snart som i slutet av detta år och höja räntorna i början av 2023, särskilt om löneförhandlingarna i år överraskar på uppsidan", skriver de.

FREDAG DEN 4 FEBRUARI

=====================

- Tyskland: industriorder december kl 8.00

Orderingången till den tyska industrin var oväntat stark i november och ökade med 3,7% från föregående månad. Väntat var en ökning med 2,1%. Utländska order bidrog till att dra upp.

December väntas inte vara lika stark, en uppgång med 0,6% m/m är konsensusprognosen bland analytiker.

- USA: sysselsättning januari kl 14.30

I december ökade sysselsättningen återigen långt mindre än väntat, men enligt analytiker var förklaringen en utbredd brist på arbetskraft. Samtidigt fortsatte arbetslösheten nedåt, till nära lägstanivåer före pandemin.

"Sysselsättningen hålls troligen inte tillbaka av att företag drar sig för att anställa. Snarare beror det på en fortsatt brist på arbetskraft", skrev exempelvis Commerzbank i en kommentar.

För januari ligger förväntningarna på en sysselsättningsökning med 238.000 personer, att arbetslösheten låg stilla på 3,9% och att den genomsnittliga timlönen ökade med 0,5% m/m och 5,1% y/y.

Inför januariutfallet skriver Commerzbank att de inte räknar med någon sysselsättningstillväxt alls, eftersom de tror att omikron tillfälligt sätter stopp för återhämtningen på arbetsmarknaden.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt