STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den svenska ekonomin och arbetsmarknaden är starkare än om pandemin aldrig inträffat.

Det bedömer Nordea i sin nya konjunkturprognos.

"Det beror på den exceptionella ekonomiska politiken i Sverige och omvärlden", sade Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson vid en pressträff på onsdagen där prognosen presenterades.

Han konstaterade att svensk BNP snart är högre än de prognoser som låg före pandemin. I närtid väntas den starka utvecklingen fortsätta, där lättade utbudsproblem kan ge en extra skjuts åt exporten och den inhemska ekonomin fortsätter växa på bred front.

Senare under året och in i 2023 väntas dock stigande räntor och en avmattad världsekonomi ha en dämpande effekt. Nordea räknar med att svensk BNP växer 3,7 procent i år och 1,7 procent 2023.

Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector konstaterade att även arbetsmarknaden nu är starkare än den varit utan pandemin.

"Arbetsmarknaden är starkare än om pandemin inte skett. Vi har sen starkaste arbetsmarknaden på ett decennium", sade hon.

Efterfrågan på arbetskraft slår alla rekord samtidigt som varslen är de lägsta på 30 år.

"Det talar för en fortsatt stark utveckling på arbetsmarknaden. Vi hade dessutom kunnat haft en ännu högre sysselsättningstillväxt om det funnits folk att anställa", sade hon.

Nordea bedömer att arbetslösheten, med Arbetsförmedlingens statistik, redan till sommaren är nere under lägstanivån från den förra högkonjunkturen, vilket innebär det den lägsta arbetslösheten sedan 2008.

Trots den starka arbetsmarknaden ser Nordea inget större tryck uppåt på lönerna. Under 2023, när det är en ny stor avtalsrörelse, väntas visserligen löneökningarna växla upp och bli de högsta på tio år, med lite mer löneglidning, men effekten på inflationen är ganska liten.

"Det är ingen 'game changer' för Riksbanken", sade Susanne Spector.

Nordea räknar med att den nu höga inflationen successivt dämpas i takt med att bland annat elpriserna normaliseras.

"Inflationen är inte hög tillräckligt länge för att Riksbanken ska hinna höja reporäntan", sade Torbjörn Isaksson.

Nordeas bedömning är att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på noll under 2022-2023, men att balansräkningen bantas.

Det som framför allt skulle kunna ändra bilden är om inflationen ligger kvar längre på höga nivåer även inför kommande avtalsrörelsen våren 2023.

"Om går in avtalsrörelsen med en inflation på 3 procent blir det svårt för facken att lägga krav som ligger under inflationen", sade Susanne Spector.

Samtidigt som Nordea alltså inte ser några räntehöjningar de närmaste åren är de bekymrade över en alltför expansiv ekonomisk politik i förhållande till det starka konjunkturläget.

"Vi har en överladdad ekonomi. Det är problematiskt att bedriva en expansiv ekonomisk politik när resursutnyttjandet är högt. Det skapar enorma spänningar i ekonomin", sade Torbjörn Isaksson.

Han sade att en lång period av låga räntor byggt upp en sårbarhet i svensk ekonomi. En alltför hög inflation skulle tvinga Riksbanken att, likt Fed, svänga om snabbt i stramare riktning.

"Det skulle kunna innebära stora bakslag i konjunkturen", sade han.

Han sade att man dessutom riskerar att hämma strukturomvandlingen och även med ett strikt inflationsfokus kommer man inte runt att exempelvis en nedgång på bostadmarkanden skulle få stora effekter på inflationen.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth vände sig emot resonemangen att finanspolitiken nu ska ta över stafettpinnen när det gäller att stimulera ekonomin.

"Bara för att statsskulden är låg betyder det inte att man ska arbeta för att höja den. Sverige och svensk ekonomi behöver inga stimulanser i närtid", sade hon och tillade att man däremot kan fundera på vad finanspolitiken kan bidra med vad gäller att stärka konkurrenskraften och underlätta strukturomvandling.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt